Etikettarkiv: varmblod

Del 3, Sista delen av Bilderna!

Ni har väll inte missat bilderna i del 1 och del 2?

Så vad hände när Malin vände sig om för att fota Snaelilja. Jo jag slank upp på Nickes rygg (vi har tappat det lite så det ser inte så himla snyggt ut som det gjorde i början…)

/ Joanna

Gårdagen i bilder, del 2

Ni har väll inte missat mitt förra inlägg om gårdagens bilder? I slutet skrev jag att Idag får ni reda på vad min brilianta ide var!

Jo vi tar av Nicke grimman och leker Liberty! Vi har aldrig riktigt gjort det förut. Förutom här om dagen då han följde mig i paddocken när jag fixade iordning.

Men vår Online börjar gå så jäkla bra, och vårt band blir bara starkare och starkare. Liberty är faktiskt bara ett test på hur starkt bandet mellan häst och människa är.

Jag hade jätte kul och var överlycklig över hur vårt första liberty pass gick ! 😀

( Än en gång, notera Nickes tunga på bilderna!)

Men vad hände bakom ryggen på Malin sen? Det får ni reda på imorn!

/ Joanna

Full fart framåt! och ett töltande varmblod på film?

Jag väntar fortfarande på snön. Men under tiden har jag trots allt haft fullt upp. Igår och idag så har jag träffat, lekt och ridigt ut på ca 1 mil lång runda med mina vänner Anne och Frida. Vi ska faktisk åka på Fast track kursen, i Colorado tillsammans!

Det var super kul att träffas och umgås! Vi är alla på samma nivå inom parelli, och vi har hållt på olika länge, vi är i olika åldrar och lever i lite olika delar av landet. Alltså har massor att dela med oss av!

Frida hade aldrig ridigt på en islandshäst, så idag var det dags. Hon fick äran att rida Lilja, den mest typiska islandshästen skulle jag tro. Det var nog en lärorik ritt, för oss alla. Nedan ser ni Frida sitta på Lilja och fota Anne och Nicke som ska visa upp sin tölt.

Anne fick rida Nicke igen, och de testade lite tölt. Ja Nicke, varmblod 160 hög, töltar, och inte så illa heller! Tydligen var den så bra som den aldrig varit idag, och jag och Nicke har inte tölttränat en sekund. Nedan ser ni tölten med egna ögon. Men som ni hör mig säga i slutet, detta är inte de bästa de gjort. Det såg så Otroligt fint ut första gången, då sa jag, gör det igen för jag vill ha det på film! Det blir aldrig lika bra igen 😉

Det är Glodis och jag som tölttränat lite, och även hon gjorde framsteg idag och kom upp i en ännu mer töltliknande gångart! Man kan nog faktiskt säga att det var tölt! Idag var även första gången jag och Glodis raceade, och hoppade några små hinder! Det är full fart framåt!

Imorn kommer Malin så då blir det ännu mer ridning, sista gången för i år! Men efter dagens runda får Nicke, Lilja och Glodis vila imorgon.

/ Joanna

Hur man undviker att möta vilda djur

I dagens blåst och snö satt jag på Nicke och hade Glodis som handhäst. Några hundra meter ifrån hagen stannar han, lite spänd och spejar. Aaah skriker jag i mitt huvud, jag blir ritkigt nervös. Här sitter jag 160cm upp i luften i en allround sadel som ger mig lika mycket stöd som om jag suttit barbacka.. När jag kommit tillbaka från rädslan blir jag förvånad över min reaktion. Och då kom jag på varför, och hur viktigt det är att fler inte ska behöva känna såhär!

Att hästar har så kallade ”trösklar” där de stannar och är osäkra är inte konstigt, snarare naturligt. Det kan finnas rovdjur överallt. Hästar är inte rädda för att skada sig, de är rädda för att dö!

Varför jag blev så rädd var för att sist jag red Nicke, slutade det med att både han och jag fick panik och jag slängde mig av samtidigt som han vände på bakbenen för att ta sig hem. (det hela slutade lyckligt, han stannade hos mig och jag kunde ganska snart hoppa upp igen och rida hem)

Vi stötte alltså på några förbipasserade hjortar. Varför? För att jag inte lyssnade på min häst! 

Hästens sinnen är mycket mycket bättre än våra, de är gjorda för att upptäcka rovdjur innan de upptäcker hästarna så de kan springa sin väg och inte sluta som någons lunch! Så varför litar vi inte på vår häst?

Jag är faktiskt rädd för att stöta på vilja djur, och jag är ganska så speciellt rädd för älgar! (jag tror starkt på att om jag ramlar/hoppar av kommer älgen att döda mig) Men Just i torsdags, var jag så säker och lugn som jag aldrig brukar, och struntade i min hästs varningar, hur slutade det? Dåligt. Har jag förlorat förtroendet hos min häst? Definitivt!

En häst, eller en hästflock hade ALDRIG hamnat i den situationen som jag satte min häst i. Han varnade mig flertalet gånger, så fort vi galopperat upp för backen så höjde han huvudet och stannade, jag lät han stå, sedan bad han gå igen. Han fortsatte att stanna, oftare och oftare. Men rovdjur som man är tänker man ”sluta stanna och inbilda dig spöken” istället för att faktiskt ta det som en ordentlig varning. Desto oftare han stannar desto mer bör man fundera på Varför han gör det. Hade han fått välja hade han ju faktiskt inte gått så långt så fort, om ens alls fortsatt frammåt, eller hur?

Därför min lilla nervositet vid dagens ritt. Det var inte bara stackars hästen som trodde han skulle dö, utan även jag. Både bra och dåligt, men det fick mig att inse att jag Måste lita mer på mina hästar. Oftast är det inget läskigt, men Ibland är det faktiskt det! Hästar tar alltid det säkra före det osäkra!

Så idag fick Nicke vara helt ifred tills det var hans idee att fortsätta framåt, med lunga steg och huvudet sänkt.

Så ett tips till er alla, LYSSA PÅ ER HÄST! Låt den stanna och stå still, står den still i 15 minuter utan att slappna av så kanske det betyder att det faktiskt är något där? Vänd hem om er häst verkligen känns orolig. Ni förlorar inget på det, snarare vinner ni er hästs tillit!, Rid/gå dit imorgon igen, risken att djuret finns kvar är desto mindre och er häst kommer att tacka er.

/ Joanna

Dagens motion

Jag glömde berätta om Glodis ligg-träning igår! Efter ridningen ville hon gärna rulla sig, och denna gång stördes hon inte av att jag följde med. Så fort hon började krafsa i marken så fick hon godis, snart la jag till att jag själv gjorde samma sak. Och ganska snart så förstod hon att mitt krafsande betydde att hon också skulle göra det. Sen väntade jag med godis tills hon la sig ner! Längtar till imorgon då det är hennes tur igen!

Det finns människor som är bortskämmda med ordentlig paddock, men klagar då på att hästarna hela tiden vill rulla sig. Ta vara på det! Mina hästar vill aldrig rulla sig !! Islandshästarna verkar inte ha något större behov av det, och även om de rullat sig så syns det sällan!  Till skillnad från Mr Varmblod som varje dag är mer lerfärgad än svart.. Oavsett om han svettats eller inte.. Så jag måste säga att det är tidssparande att ha islandshäst, borstningen innebär oftast endast hovkratsning.

Tillbaka till dagens ämne. Motion, egentligen vill jag inte motionera hästarna genom att rida de, men fälten är fö bläta för att leka från marken, och de är inte inkörda än, samtidigt som vi inte har en vagn. Så som ridhäst och handhäst är enda sättet jag kan motionera hästarna på.

Lilja och Snaelilja var först ut idag, börjad med att rida Snaelilja och Lilja fick hänga på som handhäst, halvvägs bytte jag och red Lilja istället. Mest motion på snällaste sättet möjligt just nu. Det gick bra, Snaelilja behöver verkligen börja ridas mer! Hon kan i princip bara grunder då hon är så liten och jag känner mig för stor och tung för henne. Idag var det mest fokus på fokus, nej inte gå in i skogen, nej inte gå och kolla på fåren… Sen tränade vi lite sideways/skänkelvikning, för desto bättre hästen går sideways, desto bättre gör den allt annat! (Pat Parelli)

Lilja fortsatte sin galopp träning, för varje galoppfattning fick hon godis. Snart hade hon så bråttom att Snaelilja inte hann få något godis. Snart blev det även race mellan mor och dotter, då kunde Lilja minsann galoppera! Jag kunde nästan känna adrenalinet när de sprang. Min första reaktion var såklart att stanna Lilja, men varför inte låta henne springa nu när hon vill det?! Jag vet ju att jag får stopp på henne. Så vi sprang en bit. Det som förvånade mig var, att när vi saktat av, då är
Lapu (westie hund) hack i häl på oss. Är det hästarna som springer så sakta eller är han riktigt snabb?Som ni ser på bilder så lektre jag lite zon 5 driving (tömkörning) med flickorna på väg tillbaka till hagen. Tur att de är små så att man kan gå bakom de medbara en 12″ lina på. Ska sattsa på att försökta tömköra de lite mer vartefter just som förberedelse inför körning, det är så tråkigt att bara gå med en häst, så minst två kommer det bli, vartefter de blivit bättre på det vill jag även kunna rida på en häst bakom samtidigt som jag ”tömkör” en framför.

Sen var det dags för Nicke, han börjar verkligen bli så himla fin! Faktumet av att han varit så förstörd fysiskt och länge bara varit en häst som har det bra i hagen, gör att alla framsteg han gör känns så himla stora! Gå på böjt spår, gå i öppna, gå skänkelvikning där både fram och bakdel hänger med, börja trava i böjning, det är saker som han inte klarade av tidigare i år!

Sen är det så Himla kul att rida storhäst! Nu förstår jag varför en del människor inte vill kalla islandshästar för hästar, det är en helt annan sak! Trots att Nicke kan tölta!