Etikettarkiv: skada

Sadelpaddar – ett sätt att skilja dig från hästen

Sadelpaddar – De gör mer skada än nytta!

De flesta ryttare jag vet paddar upp under sadeln för de tror de gör hästen en tjänst. De vill inte att sadeln ska glida, och de vill mjuka upp sina egna dunsar och mjuka upp hästens gångarter så de blir lättare att sitta ner i dem, och så vidare.

En sadel av resonabel kvalitet kommer att vara mjuk på en hästrygg. Om stoppningen är hård, bör du stoppa om sadeln eller köpa en ny.

Om en sadelprovare har anpassat din sadel har han troligen gjort det utan några extra paddar, eftersom det är hur en sadel är tänkt att ligga. Att lägga till extra paddar skulle vara som att ett butiksbiträde som har hittat ett par passande skor till dig och sedan lägger till 2 par extra strumpor för att göra dem ”mjukare”. Skorna skulle då bli alldeles för små. Det är samma sak med sadelpaddar!

Tjockleken på padden lyfter sadeln ännu mer, eftersom padden är i vinkel mot kroppen på hästen. Lyfta mer i framdelen skulle innebära att sadeln lutar bakåt. Detta är oftast motsatsen till vad man skulle vilja, eftersom de flesta ryttare redan sitter för långt bakåt i alla fall, och skulle då trycka på bakdelen av sadeln ännu mer vilket leder till ökat punktryck på hästens rygg.
I äldre och billiga sadlar har bakdelen av panelerna pressats ihop och i viss mån blivit platta och spridits åt sidorna och in i kanalen. Dessa sadlar kan du helt enkelt inte stoppa om, eftersom formen av det utvidgade lädret är inställt. I en sådan sadel, måste du ändra hela panelerna (om du gillar sätet så mycket) eller köpa en ny.

http://www.sustainabledressage.net/tack/saddle.php

Ett litet tillägg av Joanna:

Enligt min hästfysioterapeut så behövs endast fårskinnspaddar under väl tillpassade hoppsadlar. En hoppsadel ska endast användas vid hoppning, och den bör vara ca en storlek för stor så att hästen kan landa obehindrat. Då kan en fårskinnspadd vara bra.

Under alla mina sadlar använder jag även en parelli theraflex pad med luft. Utan den kan inte ens en special anpassad sadel användas på Glaeda.

Padden skulle jag kalla guds (parellis) gåva till ryttaren (som har flera hästar och inte är stenrik). Tillsammans med det Parelli lärt mig och sadlar, sadeltillpassning och följsamhet så har jag sällan några problem längre, och jag sitter säkert som berget!

”Vi bedömmer inte hur bra en sadel är, Våra hästar gör det!”

Annonser

Gör du hästen en tjänst när du skor den?

Det vi vet är att när en metallsko kommer i kontakt med hästens hov, uppstår skada. Ett stort antal artiklar, otaliga böcker och ett ökande antal avhandlingar har blivit skrivna om detta, men det som följer är ett sammandrag och min egen tolkning av den skadliga verkan skor har på hoven. Skadan börjar redan innan skon berör hoven. Hovslagarens verkning innan skon sätts på är i sig extremt ödeläggande. Hästens hov utvecklade sig inte, och var aldrig menad att vara flat. De naturliga livsbevarande energiska formerna i hästens hov blir inte respekterade och tagna hänsyn till när hoven förbereds för skoning.

Bild tagen med värmekamera, benet och hoven som är helt blått är skodd och visar tydligt på bristen på blodcirkulation

Söm som slås in i hovväggen banar väg för allehanda bakterier, svamp och föroreningar. De naturliga fysiska barriärer som hoven har mot dessa organismer ödeläggs flerfaldiga gånger av sömmen som bryter ner hoven och pressar hovväggen bort från hovkapseln. När hästen drar av sig en sko följer oftast delar av hovväggen med. Den ökande graden av stötskador i den skodda hoven är väldokumenterad och sunt försnuft säger oss att metall mot hästens hud är skadligt.

Hästens fot är konstruerad för att ta upp merparten av stötkraften som mottas från underlaget. När metall är fästad vid hoven måste leder, ligament och skelett högre upp i foten och i resten av kroppen ta emot stötarna från underlaget. Hästen är inte utvecklad för att klara detta, men vi har tvingat den att använda dessa kroppsdelar till något de aldrig vad menade att klara. Resultatet av skor är en direkt, mätbar skada i dessa delarna.

Låt oss se på det ökande bruket av sulor och annan stötdämpande utrustning. Det är intressant att se hur stötar blir reducerade till en nivå som är lägre än vad som är passande för hästen, när den blir utrustad med sulor.
Stöten i hästens hov vid tramp på underlaget har en livgivande funktion men har ofta blivit missförstådd. Den naturliga hoven har de exakta stötabsorberande funkioner som hästen behöver. Den här fantastiska förmågan tas ifrån hästen när vi skor och lägger på sulor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ovan till vänster ser ni en hov från en mustang, så naturlig och korrekt som den bara kan bli. Till höger ser ni en hov framtvingad av människan. En deformerad hov med andra ord.

När vi reducerar stötgraden till under en nivå som är passande för hästen hindrar vi vitala stimuli som den behöver för att producera hållbar hovkvalitet, sunda senor och ligament och ett starkt skelett. Hästen blir omedelbart utsatt för att utveckla en svagare och svagare hov när den utsätts för konstgjorda material. Till och med den minsta ökning av trycket förorsakat av sulmaterial är olämpligt och ödeläggande, eftersom sulan trycker hovsulan uppåt och reducerar blodtillförseln. Hoven kan reagera med en abnorm växt; hovsulan kan bli tjockare en kort period men är aldrig så stark eller hållbar som den sula som skapas när hästen får ha sina normala fötter under normala förhållanden. Hovslagare misstolkar den starkare tillväxten som ”helande”, när den faktisk i själva verket signalerar tidiga stadier av hovskada. Detta gör över huvudtaget inget intryck på hovslagare eftersom de är vana att se onormala och deformerade hovar – dom arbetar med dom varje dag.

Dom är också vana att se onormala oskodda hovar som dom inte vet hur dom ska verkas. Konstgjorda sulor ökar också närvaron av fuktighet som är en bra grogrund för bakterier och svamp och som mjukar upp hovsulan och ger den en kornig konsistens, fråntagen all hållbarhet. Sulor hindrar också hovens naturliga andning och svettning. Detta reducerar cirkulationen i hela hästen, både hovar, ben och kropp och kan i längden bara skada hästen. All denna skadliga påverkan bygger upp sig över tid, tvingar fram onödig behandling och skadar hästens hälsa. Det är inte bara benen som belastas utan också inre organ och hästens byggmaterial. Dessa förstörda strukturer och deras celler kan bara reparera sig ett visst antal gånger, dela sig ett visst antal gånger och reparera skador ett visst antal gånger. Växtmönstret deformeras extremt snabbt i skodda hovar.

Alla djur dör när cellerna och organen inte längre är i stånd att dela sig och reparera skador. Vi skulle inrikta oss på att läka sådana problem i stället för att kamoflera dom med sulor och skor. Detta kan ske ganska snabbt när man fått en riktig hovform (diskuterat otaliga gånger på nätet och i böcker) och om hästen får bra livsbetingelser. Styrkan och hållbarheten i hovar och ben kommer att bli optimal och kommer vida att överträffa styrkan som uppnås när man skor. Metallskor försätter hästen i ett tillstånd av fysiologisk stagnation. Ett rätt användande av boots kan hjälpa hästen att känna sig komfortabel i början, men hovslagare verkar glömma bort denna möjlighet i sådana situationer. Hovslagare känner att dom gör sitt bästa vid en ”quick fix”, men de förorsakar faktsikt mera långtgående skador.

Av Dr. Tomas G Teskey, D.W.M, Hereford, Arizona, USA.

http://www.western-ridning.com/haesten/skoetsel-(o)-vaard/Att-bryta-traditioner-Del-1.html