Etikettarkiv: lösdrift

Lösdrift med ansvar

När man har sin häst på lösdrift, får man absolut inte glömma bort att man har precis samma ansvar om hästen som man har när den står på box. Bara för att man inte behöver mocka och göra mat varje dag så betyder det inte att hästen inte behöver tillsyn varje dag, och gärna motion eller annan stimulans utanför hagen, och självklart vanlig omvårdnad.
Det är allt för vanligt att man ”dumpar” hästar på lösdrift för man inte har samma tid eller ork med dem längre, detta är nog som mest vanligt när det gäller unghästar. Man vill att de ska gå på en lösdrift o växa till sig o få vara ”häst” tills man den dagen har användning av dom och ska börja rida/köra in dom, eller vad det nu är man ska ha hästen till. Det finns också dom som blir helt förskräckta när de dumpat sin unghäst på lösdrift i tex ett halvår, och när de ska hämta hem den så ser den rent av förjävlig ut, mager och eländig, och resonerar att hästen genast måste stallas in för den klarar då absolut inte av att gå på lösdrift. Jag själv har varit med om att folk har sagt det här till mig, bara för de vet hur mycket jag förespråkar lösdrift, som att försöka säga att alla hästar faktiskt inte kan gå på lösdrift.

Jag kallar det rättare sagt att det är dom människorna som inte klarar av att ha sin häst på lösdrift med ansvar.

Har man sin häst på lösdrift kan man väldigt svårt veta exakt hur mycket sin häst äter om dagarna, det vi har att gå på är hur hästen ser ut i hullet. Och för att veta hur sin häst är i hullet, behöver den tillsyn, gärna dagligen. Så att man kan åtgärda problemet innan det har gått för långt och hästen blivit mager eller fet. Om hästarna har fri tillgång genom att man ställer ut en bal i hagen, men en häst inte får i sig riktigt så mycket som den behöver medan alla andra är i bra hull, får man antingen ställa ut en till bal eller stödfodra den hästen med sämre hull. Har man problem med överviktiga hästar men ändå vill ha fri tillgång, kan man ha så kallad begränsad fri tillgång genom att klä in balen i små maskiga hönät, räcker det inte med ett kan man ha dubbla.

Man får verkligen inte glömma bort att lösdrift inte är till för att dumpa sin häst på, för det slutar då upp i väldigt många fall att hästarna blir bortglömda och tillslut ser allmänt skabbiga och eländiga ut. Det är då självklart att lösdrift förknippas med något negativt! Det går faktiskt att ha en häst i tävlingsform och ändå ha den på lösdrift. De klarar det alldeles utmärkt, till och med ännu bättre än uppstallade hästar!

Hippolger – lär sig att tänka utanför boxen

 Tanken att våra ridhästar behöver stå inne för att vila är egentligen bakvänd, eftersom de istället mår bättre av rörelse för att kunna återhämta sig. Dålig cirkulation innebär ju också sämre läkning. Hästar har ju inte heller samma dygnsrytm som vi, de sover bara några timmar per dygn, utspritt dessutom.

Det är härligt att se att även Hippolog programmet börjar läsa sig om vad bra hästhålning är, och hur den då främjer hästens hälsa och prestation.

Hippologbloggen har skrivit ett bra inlägg om bara några få av alla fördelar som finns med lösdrift. Per Michanek var föreläsare och även ses som lite av en husgud. Han är veterinär och även framgångsrik galopptränare. Hans hästar går såklart på lösdrift!

Jag tror ni redan har kunnat ana hur vi fått lära oss att vi bäst borde hålla våra hästar – fördelarna med utedrift är många. Att Per själv håller högpresterande och framgångsrika galopphästar på lösdrift gör att vi litar på att det här faktiskt fungerar i praktiken, även för tävlingshästar som ska prestera.

 

Nedan kan ni även läsa och ladda ner vet. Pet Michaneks studie : Förstudie om hållbar hästuppfödning. Alla aspekter om Lösdrift tas upp här, från föl till pansionär, från att bygga, och hur man ska bygga, och även de ekonomiska aspekterna. Riktigt bra studie! Bör läsas av alla! Väldigt lättläst! (inget typiskt forskarspråk med begrepp man inte förstår sig på)

Förstudie om Hållbar Hästuppfödning av Vet. Per Michanek

/Joanna

 

Lösdrift – svaret för skadade hästar!

På denna blogg hittade jag detta (hennes häst har varit skadad och åkte nu på återkoll till en veterinärklinik):

Tess är frisk!!!!!!!!!!!!!!!!!! 😀 Så nu ska jag sätta igång henne lite lugnt! ÄNTLIGEN! Ledbandet såg jätte fint ut 🙂 Han sa att det var jätte bra att hon gått på lösdrift under tiden det höll på att läka, för nu har ledbandet stärkt upp sig väldigt bra eftersom det under hela läktiden utsatts för någon form av belastning! Det hade varit mycket svagare om hon hade stått i box under natten och gått i en liten hage, då hade jag fått ta det lugnare med igångsättningen.

Tycker det är på tiden att veterinärer erkänner detta. Boxvila är sällan svaret, för att veta mer kan ni läsa våt inlägg om Boxvila.

/ Joanna

Bur eller lösdrift

En sak som jag har funderat på är varför vi kallar box för box när det gäller hästar, men när det gäller smådjur kallas det bur? Är det helt enkelt för att det låter för instängt och grymt? När jag hör ordet bur tänker jag på ett djur som blir instängd innanför galler eller någon annan form av ”väggar”, och när jag hör ordet box tänker jag på något som blir förvarat någonstans. Det kanske känns bättre för hästmänniskor att känna att de bara förvarar sin häst i en box och inte håller den instängd i en bur, för ordet instängd förknippas ofta med något negativt, vilket det också är!

En häst är inte gjord för att vara instängd (nu tänker ni: och en häst är inte gjord för att ridas heller, men ändå så rider du den! Men faktum är att ja bara rider 1-2 gånger i veckan, resten görs från marken eller i en vagn bakom hästen) en häst är gjord för att ströva, i en stor flock där de ständigt får leta mat och vatten, i alla möjliga väderlekar och terränger, men främst på öppna ytor där de har bäst sikt för rovdjur och andra hot. En häst är byggd för att klara kyla, storm, värme, iskallt vatten, magert bete och är extremt beroende av en flock. De är inte gjorda för att vara instängda, hållas ensamma, täckade och skodda i små hagar där de får mat utportionerad mat och får gå hungriga mer än vad de är mätta. Det är helt enkelt inte schysst att utsätta de för detta. Dagens medellivslängd på en häst är 7,5 år, och jag är faktiskt inte ett dugg förvånad! Trots att en häst kan leva tills de är 30 och i vissa fall ännu längre!
Vanligast är att islandshästar, shettisar och araber lever så länge. Men tänker man snäppet längre – varför just dom? Jo, helt enkelt för att det är ofta de raserna som man har på lösdrift och mer naturligt, och inte till lika hård träning och tävling som tex halvblodsraserna.

Om du vill ha en frisk, hållbar och lycklig häst – låt den gå på lösdrift tillsammans med andra hästkompisar! Och självklart ger dem möjlighet till att få utlopp för sitt tuggbehov.
Håll er uppdaterade om nya forskningar, alla påpekar att hästar är friskare och mer hållbara om de föds upp och därefter fortsätts hållas på lösdrift. För vems skull stallar ni upp en häst? Vad får Hästen ut av det? Har din häst bråttom in från hagen? Kan det inte vara så att den är hungrig och vet att i boxen finns det mat? Fråga er en gång till – Är det för min eller för hästens skull?

 

Hästhållningens påverkan på hästen

När hästar har begränsad möjlighet till rörelse får inte hjärtat kontinuerlig hjälp av hovarna för att pumpa runt blodet, vilket då resulterar i urkalkning av skelettet, benskörhet och i värsta fall att hjärtat blir överbelastat.

Hästar som inte får social kontakt och beröring av andra hästar lider av det både psykiskt och fysiskt. I psykisk obalans skickar hjärnbalken ut signaler om fara ut till resten av kroppen. Dessa kan visa sig genom oro, agressivitet eller ersättningsbeteenden.

Hästar som får sina grovfodergivor uppdelade under dagen lider ofta av stor hunger och får problem med matsmältningsapparaten. För att bakterierna i tjocktamen ska uppehålla en tillfredsställande balans mellan reproduktion och uppätning behöver hästen ha ständig tillgång till föda, annars kan hästen drabbas av förgiftning eller kolik.

45-50% av hästar i tysklad under 1984-94 som hade förlorad användbarhet eller blev utförsäkrade var på grund av problem med rörelseapparaten. Detta problem står även för 83% hästar som hade helt förlorad anvädbarharhet och dömdes till avlivning under åren 1993-95 i Tysklad. Det var då endast 11% av en population på 600.000 hästar under år 1994 som blev mer än 14 år gamla. [i]

Det är tydligt att den traditionella hästhållningen med en begränsad rörelsefrihet påverkar hästarnas utveckling och hållbarhet negativt. Forskning visar att skelettes hållbarhet genom grovlek och  täthet påverkas av mängden motion hästen får i unga år. Likaså finns det en stor andel stallevande hästar som innehar magsår i mycket större utsträckning än de hästar som lever under friare förhållanden, detta på grund av den stora skillnaden i tillåtna ätmönster.

Stereotypa beteenden uppkommer genom stress och frustration utvecklast hos hästar som hindras utföra sina naturliga drifter och instinkter. Tre indentifierade faktorer för att undvika dessa beteenden är:

  • kontakt med andra hästar
  • rörelsefrihet
  • grovfoderbaserad foderstat[ii]

[i] Ett sunt hästliv dr Hiltrud Strasser 1 upplaga 2003 sid. 59

[ii] Per Michanek Förstudie om hållbar hästuppfödning 2008 sid. 7