Etikettarkiv: inridning

Inridning dag 4

Nu har jag varit hos min inridningshäst Andi fyra tillfällen. Han är en 4årig islandshäst, med fyra fina rena gångarter, och han är till salu! ( bra tävlingsämne!) så om någon vill ha en fin och frisk islandshästvallack som är inriden av mig är det bara höra av sig!

Vid det första tillfället så var vi i en liten inhägnad och gick igenom de 7 lekarna. Han visade Rbi tendenser och därför tog jag det lugnt och gjorde mycket friendly game. Han hade svårt med drivning game ifrån zon 1 ( alltså hade han svårt för att backa) och han hade även lite svårt med sideways, vilket visade sig att han inte tycker om att bli blockerad i zon 1.
Allt friendly game var förberedande för ridningen, allt ifrån kasta upp repet till att jag kunde vara i zon 3, sadel läget. I slutet introducerade jag barbacka padden och gjorde lite friendly game med den, då visade han sitt rätta jag som LBE.

Jag använder en barbackapadd i början då den är ett väldigt bra redskap, för en häst som aldrig haft något på sig, då den inte behöver spännas hårt för att sitta på plats. När det sen kommer till mig så kan jag hoppa och hänga och flänga ostört och det finns även ingenting ( som ett bakvalv) att fastna i ifall jag snabbt behöver ta mig av.

20120718-121350.jpg

Dag 2 fortsatte vi med de sju lekarna, den här gången hämtade jag honom mitt i hagen och vi lekte i skogen hela vägen dit vi skulle. Det märktes att han då förstod lekarna, vårt språk, på ett helt annat plan när det blev träd, stubbar och stenar inblandade.
Hans flickvän i hagen gick även sin väg så jag fick chansen att befästa vår kommunikation även då han blir orolig och right brain.
Vi tog på barbackapadden och sen fortsatte vi med lite touch it ( nudda det) då han skulle nosa och stå på olika stubbar och stenar.
Sen gjorde vi mer friendly game så att han blev bekväm med mig i zon 3. Jag stod bland annat på en pall och gjorde squeeze game tills han självmant kunde stå med mig vid zon 3 och vara avslappnad med mig högre upp.

Dag 3 åkte padden på först, och han behövde inte mycket övertalning innan den kunde spännas. Sen fokuserade vi på lite stick to me i zon 3 så att han kunde känna sig trygg med mig där även i rörelse, och även kunna styras och påverkas därifrån. Så skritt halt och back befästes innan vi gick utanför hagen och undersökte området. Mot slutet hoppade jag lite mer i zon 3 och hängde på honom, han tyckte det var obehagligt i börjar så det fick ta sin tid, och jag slutade när han kunde stå lugnt och stilal medan jag hängde på honom.

Dag 4. Vi värmde upp lite på väg till en öppnare plats i hagen där vi kunde förbättra vårt circling game. Han är fortfarande lite osäker och ville ogärna gå först dit. Sen bytte vi till 22″ linan och lekte med lite circling game. Hans yoyo visade sig vara ännu bättre än sist, han backade kanske fem meter på fas 1-2. Och första dagen var drivning från zon 1 det svåraste 😉
Han visade sig dock vara lite klaustrofobisk när det gällde att gå emellan mig och ett nerfallet träd.
I övrigt hade han lite svårigheter med circling game så jag nöjde mig med att kunna skicka honom med en fas 1 till trav.
På slutet gick vi in i en liten inhägnad och fortsatte med mer friendly game i zon 3, jag hoppade och hängde på båda sidor. Ganska snart var han lugn, och bekväm med det så att han även kunde stå still under tiden. Sen förberedde jag honom lite mer innan jag hoppade upp, igenom att försöka trycka honom ur balans vid manken. Jag trycker lite bort och sen tillbaka tills han breddar sina framben. Då är han mer balanserad för att få på sig en ryttare. Då var han även så pass lugn att jag kunde sätta mig upp! Jag satt lite där och sen hoppade jag av för att sluta när det går bra!

Sammanlagt har jag arbetat ca 7 timmar med honom, och vi är nu redo att börja jobba mer på själva ridningen!

Annonser

Hästen har bara en chans.

Lyssnar på en super intressant podcast med David Lichman 5* parelli instruktör.

Han pratar om ämnet unghästar.

Han berättar att folk har frågat Pat Parelli ” Vad är det bästa jag kan göra för att träna mitt lilla föl?” Svaret är enkelt, ha en vältränad mamma!

För när mamman blir rädd, så kommer det att vara det första fölet lär sig om ex en platspåse. ”mamma sprang = farligt!” För de lär sig allt, det är en inlärd reaktion att bli rädd. och sen säger David :

”It is much easier to learn something, then to unlearn something.”

Ett föl som alltså från början lärt sig att plastpåsar är farliga, kommer det vara desto svårare att lära motsatsen. Medan ett föl som från början lär sig motsatsen har ju inga problem senare.

Ray Hunt har sagt : ”The horse only has one chance at the start to be the best horse he can be”. If you screw up the start, you may have a great horse at the end, but you will never have the greatest horse that he could be. ”

Jag vill komma så långt jag kan med mina som jag får lära om och lära nytt, så att Allt kan bli så rätt som möjligt med mitt kommande lilla halvblod..

Mina tankar om inridning

Jag vill förbereda Exito så mycket som det bara går inför själva inridningen, men på ett sätt kan man säga att förberedelsrna är inridningen. Han ska ha en bred grund att stå på för att sedan kunna bli min underbara ridhäst. Min inridning kan därför ses som väldigt lång i jämförelse med den traditionella där hästen ska bära på en ryttare så snart som möjligt.

Jag tycker som så att om hästen inte kan ha upp en ryttare på ryggen, utan att någon håller i – då är inte den hästen redo. Då måste man gå tillbaka några steg och jobba mer på det man tror är orsaken till att hästen inte tycker det är okej med en ryttare på ryggen.

Ska man inte förbereda sin unghäst så pass mycket, att den dagen det väl kommer upp en ryttare på ryggen, ska det inte vara några konstigheter? Självklart kan unghästen bli rädd hur mycket man än har förberett och skapat ett språk som båda förstår, men det kan ju vilken häst som helst bli, och inte ser man någon hålla i en vuxen häst varje gång en ryttare ska upp och rida.

Exito och jag har inte kommit så pass långt att det är dags att hoppa upp, det tycker jag han ännu är lite för ung för. Men jag har nu 1 gång i veckan börjat hänga på honom knappt en minut, mest som ett friendly game. Han har alltid accepterat att jag har lagt saker på ryggen samt suttit på han när han legat ner i hagen, och jag har ibland ställt mig på en pall och lagt magen på hans rygg, utan att släppa fötterna från pallen och alltså då inte haft hela min tyngd på honom. Allt det här har han bara tyckt varit mysigt, och nästan somnar när jag gör. Då vet jag att han är redo, och att jag har tagit det i hans takt. Vilket jag också kommer fortsätta att göra.
Skulle han på något sätt känna sig obekväm, nervös eller att han helt enkelt inte förstår vad jag vill ha ut av detta, kommer jag då att gå tillbaka och jobba med grunderna från marken, ända tills han känns redo. Och då ska han vara redo både psykiskt, känslomässigt och fysiskt! Inridningen kan ta 1 år, det kan ta 2, det kan ta 5! Det är endast hästen, i det här fallet Exito, som bestämmer takten. Och självklart upp till mig att skapa så bra förutsättningar som möjligt.

Jag kommer att ta så mycket hjälp av Joanna som möjligt, när hon har träningar för mig, då jag vill rida in enligt Parellis principer. Vid intresse skriver hon gärna ihop ett litet inlägg om hur man då går till väga, och hur hon gjort.

Första dagen av Frodis "inridning"