Hästen

Hästen är ett gräsätande bytesdjur som funnits på jorden i den form den har idag under 2 miljoner år, den har endast varit domesticerad under de närsmate 5-6 000 åren. Till en början användes hästarna länge som föda innan de började användas till andra endamål.  Under dessa år har hästen behålligt alla sina naturliga beteenden, det enda som skiljer de utdöda vildhästarna från dagens hästar är deras förmåga att bli tama.

Trots att hästarna varit domesticerade i flera tusen år har deras naturliga beteenden och behov inte förändrats eller försvunnit. Dagens hästar är därigenom inte mer anpassade för ett liv i fångenskap än vad deras förfäder var. Det är på grund av detta som det existerar ferala hästar, det är tamhästar som återgått till vilt tillstånd. Under alla år som hästar levt i fångenskap har endast tamheten och andra yttre egenskaper förstärkts. Tamheten innebär att hästarnas benägenhet till att fly eller attackera oss människor har reducerats. Genom avel har önskvärda egenskaper framhävds, så som bland annat storlek, uthållighet, gångarter, eller hoppteknik.

Bytesdjur

Hästen har under alla sina år på jorden varit och utvecklas till att vara det ultimata bytesdjuret. Detta innebär att hästens liv går ut på att överleva och inte bli uppäten av rovdjur. Alla förändringar i en omgivning kan innebära en livshotande fara. Hästarna är skapta för att ständigt leva på sin vakt, undvika ställen och beteenden som skulle dra till sig uppmärksamhet hos rovdjur. Detta medför att hästarnas första prioritet är att överleva, genom anta det värsta springer de först och tittar sen. På grund av denna ständiga fara för rovdjur lever hästar gärna på öppna platser för att snabbt upptäcka dem och ha möjlighet till fria flyktvägar.[i] Där faran för vilda djur är som störst är vid vattenhålen, under drickandet innehar hästarna deras mest försvarslösa position, vilket resulterar i att denna förnödenhet utförs så pass snabbt som det är möjligt.[ii] Dagens hästar har samma behov, dricktiden är densamma oberoende på vattenintaget. De allra flesta hästar föredrar att dricka ur vattenhink och dricker även som mest då.[iii]

 Flockdjur

Under naturliga förhållanden lever även hästar i flockar där en ledarhingst har hand om fem till sex ston. Denna flockdynamik är även ett sätt för hästarna att skydda sig för rovdjuren. Hästarna turas om att hålla vakt under sovstunder, och bland flera hästar finns det mindre risk för att just en häst i fråga blir uppäten. Likaså beskyddas fölen i större flockar mer än de föl som lever i mindre flockar. Unghingstar som lämnat barndomsflocken väljer gärna att leva i ungklarsflockar fram till fem års ålder då de kan börja slåss om att ta över och ha hand om stoflockar.

Grundläggande Behov

Hästen har varit tvungen att anpassa sig till att leva ett liv i ständig rörelse. Hästens grundläggande behov kan sammanfattar med de tre ”S”

  • Sällskap
  • Ströva
  • Söka föda

Hästens mentala och fysiska hälsa är i stort behov av alla dessa komponenter. Hästarnas magsäck och tamkanal är skapt för nedbrytning av grovfoder, i första hand gräs, och för att underlätta matsmältningen i den 36 meter långa tjocktarmen behöver hästen ha möjlighet till rörelse. Hästar ägnar 18-20 timmar per dygn till sök och intag av föda. Det är fastställt att största delen av hästens mättnadsreceptorer sitter i käken vilket innebär att hästen har ett mycket stort tuggbehov. Den längsta naturliga rasten hästar tagit ifrån ätandet är uppmätt till ca tre timmar, dock är 90% av resterna kortare än två timmar. [iv]

Hästen har inte endast anpassat matsmältnngssystemet till livsstilen i ständig rörelse, alla dess organ är mer eller mindre beroende av det faktumet. Ett av de viktigate organen i alla levande kroppar är hjärtat, hos hästen är dettaförhållandevis litet till kroppen, därigenom är muskler, leder och i synnerhet hovar till stor hjälp vid pumpandet av allt blod.[v]

Hästens naturliga värmereglering

Vid dåligt väderlag kommer även hästens rädsla för sitt liv komma före bekvämligheter. Vid hård vind eller kyla väljer hästar i det vilda fortfarande platser där sikten är bra, vilket ofta innebär de blåsigaste topparna.[vi] På grund av samma orsak är hästar väl anpassade till att bibehålla sin inre temperatur på 38 grader celcius utan större behov av skydd i naturen. Hästen har ett värmereglerande system i huden som inte bara skyddar hästen från yttretemperaturvariationer utan även bibehåller den inre värmebalansen. Hos en frisk häst fungerar systemet i flera olika delar:

  • Huden med dess tjocklek utgör ett isolerande lager
  • Pälsen byts ut två gånger om året för att anpassas till säsongmässiga temeraturskillnader.
  • Vid pälsens hårkanaler finns små muskeltrådar som kan få pälsen att ställa sig, lägga sig eller vrida sig i en viss riktning för att på så vis förändra tjockleken i det isolerande lagret, men även påverkar de hur yttre luftströmmar når huden. Som alla muskler måste dessa ”tränas” för att fungera som de ska.
  • Aterärna i huden har även funktionen att dras samman eller utvidgas för att på så sätt strypa eller möjligöra för det varma blodet att nå den kallare kroppsytan. Vid kallt väderlag dras atärerna samman för att förhindra onödig värmeförlust, och vid varmt väderlag eller efter ansträngning, utvidgas kanalerna för att överhettat blod ska nå den kallare ytan för att kylas ned och återvända till kroppens inre för att bibehålla den korrekta temperaturen i hästens kropp.
  • När den ovan beskrivna funktionen inte räcker till på grund av att den yttre temperaturen är för hög, utsöndrar hudens svettköttlar vätska. När vättskan avdunstar kyls ytan på skinnet och blodet kan återvända nerkylt. När hästens kroppstemperatur återgått till rätt nivå slutar hästen att svettas och måste då så snabbt som möjligt bli av med den överflödiga svetten. Vid det laget väljer många hästar att ställa sig på en mycket blåsig plats samtidigt som den vrider pälshåren för att påskynda processen.

Då hästar i naturligt tillstånd är i mer eller mindre ständig rörelse efter födo sök har de sällan problem med underskott av värme, vildhästar vandrar i snitt 15 km per dag. När hästar fryser väljer de ofta att äta mera då matsmältningen skapar mycket värme, men de kan även välja rörelse, ifall det inte är möjligt, kan de börja skaka för att uppnå samma resultat. Hästen har dock större behov av att bli av med överskotts värme än att behålla den då hästarnas kritiska temperatur är -15 grader celcius. [vii]

Läs gärna även :

Varför lösdrift?

 Kraftfoder, behövs det?

Varför och hur fri tillgång på grovfoder? 

 Hästens päls

 

2 thoughts on “Hästen

  1. Pia

    Tittade på hästnet lite idag. En annonserade ut följande: Gått på lösdrift sista året och är därför ganska lurvig och med lite mage! Och det slog mig, det är säkert en lycklig häst! Det är ju så de ser ut om de får leva naturligt. Vi stylar dom, klipper dom, sätter på allsköns dyra täcken, schamponerar, tvättar o hårdtränar dem för att de ska få snygga kroppar och muskler och perfekt figur. Känns igen från den mänskliga världen? 🙂

    Svara

Håller du med? Skriv vad du tycker!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s