Kategoriarkiv: Utrustning

Min otraditionella sadelkammare

Ni kan läsa mitt första inlägg angående utrustning här

En ”traditionell människa skulle nog minst sagt vara förvånad om den kom in i min sadelkammare. Det hänger, ett lasso,  tre huvudlag, ett par rep tyglar, två natural hackamore, två tjocka 6,7 meter linor, två tunna 6,7 meter linor, tre ”grimskafft” = linor på 3,7 meter. och till detta 4 repgrimmor. Sen har vi tre sadlar, tre theraflex paddar, en barbacka pad, en carrot stick med string och en med platspåse. och sen lite cavallo boots. det var nog allt?! (inga vanliga grimmor, inga grimskafft, och inte ens ett schabrak)

Ni ser även att min sadelkammare egentligen är en box.

Tänkte skriva vad jag inte klarar mig utan. Men när jag tänker efter finns det bara en sak jag inte använder och skulle faktiskt klara mig utan just nu. Det är 22″ tjocka linorna. Men detta så länge jag leker med mina level 4 hästar, då klarar jag mig galant med lassot och fjäder linorna! Jag har en nyfunnen kärlek till fjäderlinorna, helt underbara! Lite korta att leka på om jag inte ”tömmkör”.

men de mest livsviktiga sakerna är en barbacka pad, eller theraflex pad med sadel, speciellt till Glaeda, ”håll dig i för nu kör vi” kan man säga är hennes motto. Sen är ett natural hackamore väldigt bra att ha. Men det funkar även med en repgrimma och 22″ rep. jag vill ha lite längd att leka på och samtidigt ha något att hålla i om jag är tvungen att hoppa av!

Nickes sadel, och barbackapadden. Har faktiskt för tillfället ingen sadel till mina flickor.

Snåla på utrustning?

Många tror inte på Parellis egna utrustning då de tror att det bara är kommersiellt för att få in pengar. I kontrast med de låter jag som hypnotiserad när jag pratar om Parellis utrustning.

jag har aldrig stött på utrustning som är så uttänkt, den ska vara praktiskt och säker, det allra bästa för att få de bästa resultaten. Annars är det är som att räkna svår matematik utan grafräknare. Det går, men det är en stor omväg, och blir aldrig lika exakt.

Sen finns det mycket Parelli kopior, vilka ofta fungerar, men låt er inte tro att ni sparar hundralappar! Med medlems rabatt och fri frakt finns det inget som jag skulle tjäna på att köpa i Sverige. Sen kan det vara visa detaljer så som haken på repet, släpper den för lätt? Är haken i sig för lätt i vikt? Är den lätt att öppna i en nödsituation? Är stringen (snöret) på carrotsticken för lätt? Går det att använda den om det blåser eller lever det ett eget liv då? är repgrimman för tjock?

Detta är detaljer som för mig med erfarenhet och flera äss i armen kan klara av, men dessa detaljer kan göra det väldigt jobbigt för mig som tränare som behöver se mina elever ha svårigheter med utrustningen, som de inte ska behöva ha!

Sen kan vi faktiskt prata om kvalitet, utrustningen hos parelli är faktiskt en engångskostnad, på fem år har vi inte bytt ut något, många saker blir tvärt om bättre vid mer användning.

Jag blev mest inspirerad till det här inlägget på grund av att min vän nyligen köpt sig en parelli barbacka pad. Varför inte bara rida barbacka undrar ni? Eller använda ett scharbrak med täckesgjord? Vi har ju ändå inga stigläder på padden. Det riktiga svaret måste man uppleva, men jag kan kort säga att man sitter som klistrad. Hur dålig man än är på barbacka så sitter man där man ska, om man sitter rätt förstås, man ska inte göra det svårare än vad det behöver vara!

Jag fattar inte hur jag har kunnat vara utan den innan. Definitivt världens bästa pryl! Man sitter verkligen som fastlimmad i den utan att blir spänd i kroppen. Man känner sig verkligen som 1 med hästen. Jämfört med andra bättre och sämre kopior så är den helt överlägsen i både funktion, design, utformnig och även pris. Den ligger stadigt på hästen utan att man behöver dra åt sadelgjorden så att hästen går av på mitten.

Ni kan läsa hela hennes recension med jämförelse här: http://totaharmoniifokus.blogspot.se/2012/04/parelli-bareback-pad.html

Drar du sadelgjorden för hårt?

Ett relativt nytt forskningsområde är hur sadelgjorden påverkar hästen och dess prestation. I en nygjord studie från Storbritannien mätte forskarna hur sadelgjordens spänning förändrades beroende på hästens gångart.

Text: Husdjursagronom Sara Slottner

Forskarna använde sig av 19 hästar med varierande utbildningsståndpunkt i hoppning eller dressyr, som i försöket longerades med sadel. Sadelgjorden spändes med antingen 6, 10, 14 eller 18 kilos belastning och sedan registrerade de vad som hände i skritt, trav och galopp.

Ökad spänning i galoppen
När hästarna började skritta minskade spänningen något, för att sedan öka i trav och ytterligare i galopp. När gjorden spänts med 6 kilo ökade spänningen till nästan 10 kilo i galopp, och när den spänts med 18 kilo ökade det till drygt 24 kilo i galopp. Flera studier har visat på en ökning av bröstkorgens omkrets i trav och i galopp, vilket stöds av dessa resultat. Förutom att andningen gör att omkretsen ökar spekuleras det i att även musklernas arbete – speciellt i ryggen – bidrar till ökat omfång.
En intressant observation från försöket är att sadelgjorden i genomsnitt blev mer spänd i vänster varv jämfört med i höger. Det är oklart varför, men förmodligen spelar hästarnas oliksidighet in.

Galoppörer blir trötta fortare
En studie från Australien har visat att en sadelgjord spänd med 18 kilos belastning resulterar i att galoppörer inte orkar springa lika länge som vid 12 kilo. En hårt spänd, elastisk gjord påverkade galoppörernas prestationer mindre än en icke-elastisk gjord – och bredare gjordar var bättre än smala.
I en annan studie räknade samma forskarlag ut att för varje kilo utöver 5 kilo som sadelgjorden spändes minskade sträckan hästen orkade springa med drygt 80 meter. Forskarna har tidigare gjort en undersökning av hur hårt sadelgjorden spänns av jockeyer och har då kommit fram till ett medelvärde på runt 13 kilo, vilket i så fall skulle motsvara 650 meter. I studien spände män generellt sett sadelgjorden betydligt hårdare än kvinnor. Det varierade även stort mellan hästar när man ansåg att den var lagom spänd – som lägst var det bara 3 kilo och som högst 22 kilo.

Riktlinjer kräver mer forskning
Den brittiska forskaren Sue Wright skriver i sin slutsats att ”Further investigation is needed to study the effects of different girth tensions on the pressures exerted by the girth and saddle, and to determine optimal application for the benefit of the horse.”
Förhoppningsvis kommer mer forskning att ge klarhet i om ridhästens prestation påverkas på ett liknande sätt som galoppörens, så att det går att utarbeta riktlinjer som kan användas i praktiken.

Läsarfråga!

Hej!
Jag har några frågor som jag skulle vilja diskutera/fråga er :)
Jag rider min häst utan nosgrimma och utan benskydd.
Men när jag rider dressyr utan nosgrimma blir hon ”brötig,meckig,osamarbetsvillig” men när jag sätter på pullanosgrimman så verkar hon focusera bättre vilket leder till att hon är lättare att rida i dressyr. Vad kan det bero på? Jag spänner knappt nosgrimman (hon kan klia av sig snoken), jag rider lugnt och försiktig i en form hon trivs i/valt själv.

Ang. benskydden så slår hon i insidan på kotan på frambenen så det blir små skav- vad kan man göra åt det/vad kan det bero på?

Sedan undrar jag även ifall ni skulle vilja skriva om hjälptyglar och dess funktion och påverkan på hästen. (Graman,gummisnodd,martingal, pessosele osv)

Tack så jättejättemycket om ni orkar! :)
Och tack för en riktigt bra blogg!

Till vänster: Pullarnosgrimma, till höger: Engelsk nosgrimma

Hej Linnea!

Är det endast en pullarnosgrimma som du upplever henne samarbetsvillig på, eller även på andra nosgrimmor? Det är väldigt svårt att avgöra när vi inte har fått se hästen, har du några filmer då du rider med och utan nosgrimma? Troligtvis misstänker vi att det har med hästarnas naturliga klaustrofobi att göra. Alltså, även en lös spänd nosgrimma kan ge hästen en känsla av att vara instängd. Vissa hästar kan då reagera genom att bli introverta vilket innebär att hästen ”går in i sig själv”, och man kan då uppfatta hästen som mer ”foglig”. Vi vore väldigt glada om du ville fylla i en horsenalitykarta (som du hittar här) och maila den till oss (Joanna@naturlighasthantering.se).
Det är individuellt vad och i hur hög grad som något uppfattas som klaustrofobiskt för varje enskild häst. Vissa hästar upplever till exempel att ha en människa i boxen som klaustrofobiskt medan andra inte bryr sig. Joannas häst Glaeda är bland annat mer samarbetsvillig i frihet än i online då hon har grimma på sig.

Att en häst slår i sig själv kan bero på många orsaker men den allra vanligaste orsaken beror på en felaktig hovform. Hästar som är felverkade och skodda tar större kliv än vad just den är skapt för (tänk dig själv hur du skulle gå med ett par för stora skor). Det finns också dom hästarna som är födda med eller har fått en rörelsestörning av någon anledning, vilket leder till att hästen får ett felaktigt rörelsemönster.  Hästen kan även ha ont någonstans vilket kan påverka dess gång.
Om hästen endast slår i sig själv vid ridning eller om man tex longerar med inspänning kan det bero på att hästen är väldigt framtung eller blir obalanserad.

Vi har hittills skrivit ett inlägg om graman som ni kan läsa här: https://lycklighast.wordpress.com/2012/01/02/inspanningstyglar-graman/

Vi ska se vad vi mer kan hitta angående hjälptyglar och inspänningstyglar, så håll dig uppdaterad! Det är svårt att hitta ren fakta om detta då det mesta som går att hitta är folks egna åsikter.

Funderingar om täcken

Jag har läst runt lite på internet, och nu när den ordentliga värmen börjar komma är det väldigt många som börjar låta sina hästar gå utan täcke i hagen. Och skriver om hur himla skönt hästarna tycker att det är och rullar sig och kliar varandra ordentligt. Så,  nu till min undran.. Om nu hästen tycker det är så himla skönt att bli av med täcket, varför ens lägga på det? Finns det någon häst som verkligen vill ha täcke?
Hästar är skapta för att klara sig utomhus dygnet runt, året runt, i alla klimat. Om det är någon häst som inte klarar detta, är det något som inte stämmer. En frisk häst håller sin värme själv (om den får tillräckligt med mat och tillgång till rörelse). 

Sjuka hästar kan jag förstå att man vill täcka, då de helt enkelt är sjuka och har då oftast inte egen energi till att kunna hålla värmen på egen hand. Men annars ser jag absolut ingen anledning, inte från hästens synvinkel.

Gammal vinterbild på Snobben

Bettets inverkan på hästen – del 10

Läs de tidigare inläggen här. Källa kommer i sista inlägget.

Alternativ

Det finns många olika bettlösa alternativ, men är man på jakt efter sin favorit kan man trösta sig med att urvalet i alla fall inte är lika stort som när man tittar på bett. Här är de allra vanligaste bettlösa tränsen och lite information om hur dessa fungerar. Man kan såklart rida i en helt vanligt grimma eller utan träns över huvud taget, men vi har valt att skriva om huvudlag som är gjorda för att ridas eller köras med.

Mekaniskt hackamore

Mekaniskt hackamore

Detta är vad de flesta får i tankarna när man nämner bettlöst och är även någonting som de flesta är väldigt negativa till. Det är inte obefogat utan det finns många historier om hästar som har fått näsbenen/underkäken knäckta eller har blivit strypta på grund av ett mekaniskt hackamore.Ett mekaniskt hackamore fungerar som ett skänkelbett, det har alltså en hävstångseffekt. När man använder tyglarna trycker nosgrimman på nosryggen samtidigt som kedjan pressar på underifrån. I och med att skänklarna sitter fast i sidostyckena på tränset skapas också ett tryck på nacken. Ju längre skänklar man använder desto mer tryck kan man åstadkomma.

Med ett mekaniskt hackamore får man en bra ”kontakt” för att sakta ner och stanna, men det fungerar inte så bra för att styra (rekommenderas alltså inte till körhästar).

Bosal

Bosal

Namnet bosal syftar på själva nosdelen av det här tränset, som också skapar en hävstångseffekt. När tyglarna används trycks en knut längst ner upp mot hakan, samtidigt som nosryggen (mulen) trycks ner. Nackstycket är ofta gjort av tagel vilket irriterar huden väldigt mycket. När bosalen verkar på nedre delen av huvudet skapar nackstycket starkt obehag i nacken vilket gör att hästen böjer på nacken för att undkomma trycket.

Sidepull

Sidepull

Ett sidepull har inte samma hävstångseffekt som de andra hackamore-typerna, och fungerar bättre när det kommer till att styra hästen. Styrkan regleras genom att höja eller sänka nosgrimman; ett nosstycke som sitter långt ner på hästens nosrygg trycker på en känsligare plats än de som sitter högre upp. Sidepulls fungerar inte like bra när man ska stanna som när man ska svänga, och är därför inte lämpligt som träns vid körning.
Sidepull kan se ut på många olika sätt och bilden visar ett träns som även kan användas med bett.

Crossunder bettlösa träns

Crossunder modellen av träns finns hos flera tillverkare och man får själv bestämma vilken man föredrar. Det är det enda bettlösa träns som inte fungerar genom att ge hästen obehag i varierande grader. Som man kan se på bilden så trycker ”hakremmarna” (som bildar själva krysset) på sidan av huvudet när man drar i motsatta tygeln. Trycket puttar huvudet åt sidan och visar på så sätt var hästen ska gå. Eftersom hästen går dit huvudet pekar faller det naturligt för hästen att bli riden/körd med ett crossunder träns och man behöver inte vänja den med utrustningen utan träningen kan fortsätta som vanligt på en gång.

Crossunderträns

Gå till nästa del