Kategoriarkiv: Tips

Små tips om allt, från utfodring, hovar, utrustning..

Svar på kommentar

Från Sara:

Kan inte du/ni skriva lite om hur man arbetar för att få hästen att söka sig nedåt utan bett? Jag har en häst som söker sig nedåt fint när man longerar men när jag sitter på är det lite svårare för henne. Hon har lite svårt att bära sig själv (även om hon bär sig tusen gånger bättre nu än vad hon gjort förr) så jag vet inte riktigt hur jag ska bära mig åt för att hon ska bli så fin som Nicke ;) Kanske ni kan skriva lite tips om hur man ska tänka osv?

Hej Sara!

Det beror helt på individen på hästen som man tränar. Men det finns självklart flera olika sätt för att få en häst att söka sig neråt bettlöst, och det är i princip samma som med bett!
Vissa lär helt enkelt sina hästar att söka sig neråt genom att lägga ett tryck uppe på halsen/nacken (exempelvis sin hand) så hästen då sänker sitt huvud.  Inom AR brukar man sätta sig i en lite ”lätt” sits, där man i sin kropp söker sig något framåt och för fram handen någorlunda som att visa hästen att det är så hästen också ska göra (man visar ju allt annat med sin kropp också – med axlar och bäcken osv).

En del hästar svarar bäst om man från början rider på ett litet stöd på yttertygeln (vilket jag alltid gör, men tygeln behöver inte vara helt sträckt för det, då jag vill att mina hästar ska söka sig mot yttertygeln) och då har hästen i en lite kortare form, och sedan sakta men säkert länger sin yttertygel någorlunda för att hästen då ska länga sin hals i takt för att söka det ”stödet”.

På vissa hästar kan man ibland till och med få göra ”driva på och trycka ihop” – principen. Alltså att man nästan bromsar sin häst samtidigt som man driver på, och med flit i några steg har en kort ihoptryckt form, för att sedan sakta länga sina tyglar och då få hästen med sig framåt – neråt. Det är väldigt vanligt att hästar som ofta rids väldigt ihoptryckta, har jättebråttom med att sträcka ut sin hals så fort ryttaren släpper på tyglarna eller länger dom – för att kunna slappna av och hämta andan. Hästar är också vanedjur och kan helt enkelt bli fast i dessa korta former, därför kan man då ”dra nytta” av dom för att kunna lära hästen att sedan vilja länga på sin hals framåt – neråt så som jag beskrev nu.

Man kan också lära in från marken, att när du lägger ett litet tryck/stöd i tyglarna ska hästen söka sig mot det, och med hjälp av detta kan du sedan reglera formen och ta upp detta på ryggen sen.

Sedan får man inte glömma bort att i många fall handlar det om styrka! Snobben hade jättesvårt att länga sin överlinje i början, och vad jag än gjorde så hjälpte ingenting. Förutom tid! Han behövde tid på sig för att ställa om sig i kroppen i denna nya arbetsform och nu söker han sig neråt även på repgrimma ibland, vilket jag för 2 år sedan aldrig i hela mitt liv kunde föreställa mig att han någon gång skulle göra. Så ha tålamod och belöna minsta lilla försök från hästen! 🙂 Det kommer med tiden!

förut kunde han inte länge sig mer än så här i repgrimma

medan han idag länger sig mer, men det kan fortfarande bli mycket bättre!

Lite dressyrtips!

Jag tänkte dela med mig av ett litet dressyrtips som jag tycker är väldigt bra där man får kontroll över hästens bogar, får en följsam häst och även en lösgjord häst.
Som ni vet använder jag skolorna  (öppnor och slutor) för att stärka min hästs bakben så vi kan rida mot bärkraft istället för påskjut. Så när hästen kan skolorna, kan man sedan ”avancera” lite.

I en öppna ska hästen gå med framdelen innanför spåret, men man kan också göra en öppna genom att flytta bakdelen utanför spåret. Självklart är det lättast att börja på rakt spår innan man ger sig in på böjt spår, då böjt spår bland annat kräver mer samling från hästen. Och i en sluta där hästen ska gå med bakdelen innanför spåret, kan man istället flytta bogarna utanför spåret.

När man kan detta på rakt spår kan man prova det på böjt spår. Och när man även kan det kan man prova att minska volten genom att flytta framdelen innanför spåret så hästen går som i en öppna in mot volten, eller genom att flytta bakdelen innanför spåret så hästen går i en sluta in mot volten. Och vice versa när man ska göra volten större.

Säg till om det är något ni inte förstår så ska jag försöka förklara bättre! 🙂 Eller kanske till och med kan be Joanna filma detta någon gång.

Tips – Enkla stretchövningar

Min equiterapeut var med på www.alltomhastar.se igen där hon tipsar om lite stretchövningar som jag nu delar med mig av här! 🙂

Flera av stretch tipsen idag handlar om hästens hals, det här är lätta övningar säger equiterapeuten Linda de är inte svåra att göra och de tar inte tid, så dessa borde alla kunna göra på sina hästar. Gör dem efter att du har ridit då är hästens muskelatur uppvärmd men börja försiktigt och var tydlig så att hästen förstår vad du vill att den ska göra.

Kom ihåg att hästens muskler alltid måste vara uppvärmda innan du stretchar!

Bogens framåtförande muskel:

Bogens framåtförande muskel heter brachiocephalicus, den här muskeln kan jämföras med vår axel, den har två primära uppgifter, den är delaktig i bogen och frambenens rörelser framåt men den medverkar även när hästen ska böja huvudet och nacken nedåt eller åt sidan.
Varför blir hästen öm i den här muskeln? Ömhet eller spänningar här orsakas vanligtvis av problem i hästens framdel.
Ta tag med handen runt muskeln och krama den mjukt, efter en stund kan du krama lite hårdare, börja längst ned med handen och jobba dig uppåt.

 

Hästens bogblad

Att trycka ned fingrarna innanför bogen kan verka som en lätt och enkel övning, om du ska göra den här det så ska musklerna runt bogen vara uppvärmd ordentligt. Massera först runt själva bogbladet och ”tryck” sedan försiktigt ned dina fingrar, här innanför finns en del muskel och senfästen som det är bra att släppa trycket på.

En bra stretch övning för dressyrhästar:

nyt dina händer och lägg dem bakom hästens öron på nacken. Hästens huvud ska vila på din axel och du ska inte med våld trycka eller dra ned hästens huvud utan den ska ”komma loss ”av sig själv.

Målet med den här stretchövningen är att lossa på spänningar i ”nackrosetten”. Det är ganska vanligt att hästarna har spänningar här förklarar Linda, det är som med oss människor, vi får lätt spänningar i nacke och axlar.
En anledning till att hästarna får spänningar här är de inte ger efter när vi rider dem – de ger inte efter när vi arbetar dem på tygeln, men det finns fler orsaker till att spänningar i det här området.

Två övningar som är bra för olika delar av hästens rygg.

1) Ställ dig vid sidan av din häst, näsan mot hästens mage: Placera en hand 1 dm från sadelgjord läget och den andra handen strax bredvid.  Tryck nu med fingrarna under hästens mage, målet är att hästen ska ”skjuta rygg”, den här övningen är bra för bröstryggen.
2) Stå bakom din häst, det är viktigt at du känner hästen för här står du lite utsatt. Placera dina hände ca 1 dm från svansroten. Dra sedan ”ett streck” snett uppåt, även här är målet at hästen ska skjuta rygg, men här är det i första hand ländryggen som stretchas.

 

Morots Trick

Ge hästen en morot under magen, du ska hålla moroten så långt bak som möjligt och hästen ska inte böja på sina knän, ställ dig sedan vid sidan av hästen, nu är målet att hästen ska vrida och stretcha sidan av halsen, variera dig genom att hålla moroten högt eller lågt, på så sätt stretchas flera av hästens muskler. Samma sak här hästen ska inte flytta eller böja sina framben.
Ett tips är att inte stå och prata och samtidigt hålla en morot i handen, har man en hungrig häst eller en som inte vet vad övningen går ut på så kan fingrarna lätt hamna i hästens mun.

Täcke 

Var noga med att hästens täcke ligger bra det är inte helt ovanligt med olika spänningar som kommer från täcken som inte passar. Hästarna kan få spänningar i både bog och mank regionen och även i sadelläget på grund av för trånga täcken eller täcken med dålig passform. Nu förtiden är det väl inte många som har hängselbyxor, men tänk dig själv att ha ett par försmå sådan på sig, som du inte kan ta av dig, det skulle skava och göra ont och efter ett par dagar med sådana små byxor så skulle troligtvis även du ha lite spänningar i kroppen.

Utrustning – Kryss i kalender!
Gå igenom hästens utrusning en gång i månaden, titta hur sadeln ligger – du behöver inte ta ut en sadelprovare varje gång, utan jag tycker att man kan ta hjälp av varandra, sin tränare osv. Träns och bett, hur ser det ut – passar det?
Hästarna ändrar sig i kroppen precis som vi gör och då menar jag inte att de blir tjockare utan kroppen ändrar sig, det är precis som med oss, jag måttbeställde en fin klänning en gång, den satt perfekt, sedan så började jag träna och efter det kunde jag inte ha klänningen.  Vi kan gå upp vikt, ned vikt eller börja träna så att vår muskelatur ändrar sig allt det här påverkar passformen på våra kläder och precis samma sak är det med hästarna, så se över utrustningen regelbundet!

Vem – vad är det som behöver behandlas?
Många gånger när jag kommer ut och ska behandla en häst så är det inte mig hästarna behöver träffa, häromdagen var jag ute hos en häst vars problem visade sig var vargtänder, men det kan lika gärna vara ryttarna som är i behov av hjälp, sneda och oliksidiga ryttare är inte helt ovanligt. Så ett kryss i kalender för ryttaren är också bra, det är få som prioriterar sin egen träning men det är nog bra att försöka ta sig tid med det, det ger resultat! Pilates eller yoga är två bra saker att komplettera sin ridning med.

Ett annat enkelt och bra tips som sparar både dig som ryttare och din häst är att du går fram med din häst en stund innan du sätter dig i sadeln, både du och din häst blir på så sätt uppvärma innan ridpasset.

 

Tips om örter!

Som ni kanske vet finns det ett dussin olika örter, och de är dessutom väldigt bra att ge våra hästar. Men vad är det dem gör egentligen? Och vilken ört är bra för vad? Ja det är inte alltid så lätt att veta, men svaren har ni här! De flesta finns att köpa på Örtagården.

NIS – Pimpinella anisum – Frön
Verkan: Kramp stillande – minskar spänningen i den glatta muskulaturen, Slemlösande, Minskar väderspänningar och gaser.
Användning: Mot hosta som slemlösande medel och mot matsmältvingsstörningar som kolik.

ARNICA – Arnica montana – Blad och rotstock
Verkan: Antiinflammatorisk, sårläkande.
Varning: Bör ej användas invärtes annat än i homeopatisk form.
Användning: Kan användas utvärtes i form av tinktur, i liniment eller salva vid slag, sår, inflammation och muskelbristningar. Arnica används invärtes i homeopatisk form för ”blåmärken”, inflammation, chock och för att sänka feber. Undvik att använda arnica tinktur på öppna sår dl det uppstår en stickande känsla. Många tävlingsryttare, trav- och galopptränare använder Arnica efter tävling och hård träning för att hjälpa hästarna att övervinna muskelvärk och inflammation.

BRÄNNÄSSLA – Urtica dioica – Delar ovan mark.
Verkan: Blodrenande, välgörande för slemhinnor och vävnader, vätskedrivande, cirkulationsbefrämjande.
Användning: Nässla är väldigt rik på klorofyll, vitamin C och Järn och är ett välgörande medel för hästar. Nässla stimulerar cirkulationen och agerar blodrenande vilket gör den vid konditioner som artrit, reumatism och fång.
Notera: Det kan hända att vissa individer kan få nässelutslag, var observant på hästar med känslig hud. Om det uppstår en reaktion avbryt.

BOCKHORNSKLÖVER – Trigonella foenum-graecum – frön.
Verkan: Näringsrik, laxerande, skyddar membran i mage, mun, hals och urin organen.
Användning: Bockhornsklöver har använts som tillskott till hästar i minst 80 år. Den goda smaken tilltalar även kräsna och den kemiska strukturen liknar torsklever oljans. Excellent för mjölk produktion och för att lena inflammerade tarmar. Kombineras väl med Vitlök.

BOVETE – Fagopyrum esculentum – Växtdelar ovan jord
Verkan: Vidgar och stärker blodkärl, antihistamin (medel mot allergier).
Användning: Excellent för förbättring av cirkulationen i extremiteterna och stärker kapillärer som har tendens att brista.

DJÄVUSKLO – Harpagophytum procumbens – Rot.
Verkan: Anti-inflammatorisk, anti-reumatisk, smärtstillande.
Användning: Vid smärta och inflammation, ledproblem, artrit. Djävulsklo har visat sig vara mer än konkurrens kraftig vid kliniska undersökningar. Den kan mäta sig med farmasepiska smärtstillande medel och icke-steroida anti-inflammatoriska medel.
Varning: På människor har den påvisats ha en livmoder stimulerande effekt. Ge ej till dräktiga ston.

ECHINACEA – Echinacea angustifolia, E. purpurea – Blommor, Frön och Rötter.
Verkan: Anti-bakteriell, befrämjar syresättningen av blodet, immunsystems understödjande, anti-virus, antibiotisk.
Användning: Traditionellt använd för att stärka immunförsvaret och bekämpa bakterie infektioner. Echinacea kan användas utvärtes som kompress på sår och infektioner. Används invärtes för problem i övre luftvägarna och mot virus. I före byggande syfte stärker den motståndskraften mot infektioner. Används också för att bygga upp och stärka efter en period av dålig hälsa.

FROSSÖRT – Scutellaria laterifolia – Växtdelar ovan jord.
Verkan: Lugnande, anti-kramp, reparerar och återställer nerver.
Användning: Traditionellt vid Epilepsi och har visat sig väldigt effektiv hos hundar som lider av det. Den lugnar nervösspänning, utan att skapa ett drogat el. sömnigt tillstånd. Även mot migrän hos människor.

GINKGO – Ginkgo biloba – Blad.
Verkan: Anti-astmatisk, Bronkutvidgande, cirkulationsbefrämjande.
Användning: En av de äldsta medicinalväxter människan känner till. Ginkgo används för att öka blod tillförseln till extremiteterna. Den har också visat sig hjälpa vid problem i bronkerna och vid tillstånd som astma.

GROBLAD – Plantago major – Blad.
Verkan: Vävnads nybildande, anti-bakteriell, anti-inflammatorisk, vätskedrivande, stärkande medel.
Användning: Grobladen har liknande egenskaper som Vallörtens utan alkaloid innehåll. Den är utmärkt för matsmältningen och smärtsamma urinerings problem. Precis som Vallörten innehåller Groblad allantoin vilket accelererar läkningen av sår. När de färska bladen krossas läggs de på smärtsamma bett, stick eller sår. Utmärkt vid munsår, inflammerat tandkött och bölder.

GULLRIS – Solidago virgaurea – Blommor och Blad.
Verkan: Sammandragande, väderfördelande, bakteriedödande, milt vätske drivande.
Användning: Vid matsmältnings besvär och för att stimulera aptiten. Används mot artrit och reumatism. Utvärtes för baddning av sår för att understödja läkning av vävnad speciellt om risk för infektion föreligger.

HAGTORN – Crataegus oxyacantha – Blommor, Bär och Löv.
Verkan: Vidgar blodkärl, blodtryckssänkande, tonikum.
Användning: Hagtorn är en av de äldsta medicinalväxterna som använts speciellt för djur. Beroende på växtplats används antingen bladen, bären eller blommorna. Alla dessa har samma verkan. Det är en av de bästa hjärtstärkande medel som finns och har välgörande effekt på blodtryck och cirkulationssystemet rent allmänt. Dess flavonoid innehåll har en utvidgande effekt på blodkärl, speciellt till områden som varit angripen av ben eller led degeneration.

HALLON – Rubus idaeus – Blad.
Verkan: Välgörande på slemhinnor och vävnader, förlossningsunderlättande.
Användning: Traditionellt på både människor och djur för att stärka livmodern och hjälpa till med värkarna. Idealisk för avelsston de sista veckorna före fölning. Den hjälper till att minska risken för blödningar, hjälper till i utdrivningsskedet, befrämjar utrensningen/efterbörden efter fölningen och sammandragningen av livmodern.

HAMPFLOCKEL – Eupatorium perfoliatum – Växtdelar ovan jord.
Verkan: febernedsättande, krampstillande i den glatta muskulaturen, främjar mag och tarmrörelserna.
Användning: Används traditionellt mot feber, övre luftvägsslem, ”förkylningsliknande” tillstånd speciellt den typ med ” värk i benen”.

JÄRNÖRT – Verbena officinalis – Delar ovan jord.
Verkan: Anti-kramp, lugnande, understödjer-stimulerar-skyddar levern, reparerar och återställer nervbanor.
Användning: För att understödja och stärka nervsystemet, speciellt när det blivit försvagat efter sjukdom.

KAMOMILL – Matricaria recutita – Blommor.
Verkan: Lugnande, anti-inflammatorisk, krampstillande (glatt muskulatur), väderspänningsreducerande.
Användning: Lindra spänning och stress. Den har en smärtstillande och anti-inflammatorisk effekt vid reumatism och artrit. Mot nervös kolik och luftvägsproblem dl den har lugnande och kramplösande effekt på glatt muskulatur i matsmältnings kanaler och bronker. Vid svårläkta sår – Koka upp vatten häll över kamomillen (1 tsk/dl) och låt dra i 5-10 min (infusion) låt svalna och tvätta såret. Vid irriterade ögon späd infusionen med 2 delar bakteriefritt (kokat eller destillerat) vatten.

KELP – Fucus vesiculosus – Havstlng
Verkan: Anti-hypothyreoid, anti-reumatisk
Användning: Traditionellt som tillskott till djur för det höga näringsinnehållet av livsnödvändiga vitaminer och mineraler. Kelp kan ges dagligen i hästens och hundens foder. Kan användas som organisk gödning av åkrar. Kelp är rik på Jod och används vid behandling av underaktiv sköldkörtel. Smaken på Kelp är stark och bör introduceras gradvis.


LAKRITS – Glycyrrhiza glabra – Rot.
Verkan: Skyddar vävnader och membran i den glatta muskulaturen (mun, hals, luftrör, mage och urinorgan), främjar mag och tarmrörelserna, välgörande för mage, slemlösande.
Användning: Använd i mer än 3000 år inom örtmedicinen. Den skyddande förmågan gör att den är utmärkt vid magsår och andra inflammationer i slemhinnor. Den slemlösande och lenande verkan hjälper till att lösa slem och befrämjar utforslingen av detta. Den lenar vid ”host irriterade” slemhinnor.

LÄKEMALVA – Althea officinalis – Rot och Blad.
Verkan: Slemlösande, skyddar glatt muskulatur, Mjukgörande.
Användning: Befrämjar utförsel av slem. Den är speciellt välgörande vid torr hosta. Den hjälper till att läka ut magsår pga sin skyddande verkan. Den är utmärkt mot inflammationer i matsmältningsapparaten som kolitis. Skyddande och läkande på urin organen. För djur med anlag för eller återkommande spastisk kolik. Läkemalva kan användas utvärtes som omslag för att dra ut infektioner i sår. Den lenande och mjukgörande verkan är idealiskt medel för hästar och hundar benägna att fl urinbllskatarr och andra inflammationer i urinblåsan, även mot njursten.

MARIA TISTEL – Silybum marianum – Frön.
Verkan: Skyddar glatt muskulatur, understödjer och skyddar levern, stimulerar mjölkproduktion.
Användning: För att öka mjölk produktion. Den är avgiftande pl kroppssystamet. Den används för dess välgörande verkan på levern, den skyddar inte bara levern från gifter i blodet utan påskyndar även uppbyggnaden av skadade leverceller. Maria tisteln är speciellt välgörande för djur med leverskador p.g.a. förgiftning, parasit invation, långvarig medicinering eller efter intag/injesering av starka mediciner.

MASKROS – Taraxacum officinalis – blad och rot.
Verkan: Urindrivande, understödjande och stimulerande för levern, tonikum.
Användning: Traditionellt användes den till hästar som vår-tonikum och som urindrivande medel. Den är rik på mineraler som Kalium och Magnesium. Maskros innehåller också mycket vitaminer såsom A, B, C och D. Bladen har starkare urindrivande förmåga medan roten understödjer levern mer och befrämjar produktionen av galla.

MUNKPEPPAR – Vitex agnus castus – frön. 
Verkan: Hormon balanserande/normaliserande.
Användning: Vid hormonell obalans som leder till beteende störningar och psykiska problem. Vid infertilitet som vid skendräktighet och hingstigt beteende. Traditionellt använd för att regulera brunst perioderna, öka mjölkproduktion och balancera hormon nivln.

”N. Amr. HORTENSIA”/HYDRANGEA (Har inget Sv. Namn) – Hydrangea arborescens – Rot.
Verkan: Urindrivande.
Användning: Hydrangea är en traditionell och utmärkt botemedel vid blås- och njursten, antingen som hjälp att eliminera dem eller hindra uppkomsten av sten hos djur som är mottaglig för dem.

”N. Amr. ASK”/PRICKLY ASH BARK (Har inget svenskt namn) – Zanthoxylum clava-herculis – Bark.
Verkan: Cirkulationsbefrämjande, antireumatisk, smärtstillande, svettnings befrämjande vid sänkning av feber, gasfördelande.
Användning: Traditionellt för att behandla reumatism, dålig blodcirkulation speciellt benen, matsmältnings problem som kolik och vid feber. Prickly Ash har upptäckts ha en stimulerande effekt på lymfa systemet och slemhinnor. Utmärkt för att öka blodtillförseln till delar där blodflödet tidigare varit begränsat.

NYPON – Rosa canina – Bär/nypon.
Verkan: Välgörande och sammandragande på slemhinnor och vävnader, kappillerstärkande, främjar normal avföring vid diarré.
Användning: För dess höga C vitamin och flavonoidinnehlll. Nypon innehåller vitamin P (C-complexet, citrin, rutin, hesperdin och flavoner) vilket behövs för att vitamin C skall absorberas och fungera normalt. P-vitaminets främsta uppgift är att öka kapillärernas styrka och hjälper vitamin C att hålla bindväven frisk. Befrämjar blodcirkulationen till extremiteterna. Den stora mängden C-vitamin stärker kroppens försvar mot infektioner. Den milda sammandragande effekten hjälper djur med anlag för diarré.

PEPPARMINT – Mentha piperita – Blad.
Verkan: Kramplösande, gasfördelande, matsmaltnings befrämjande.
Användning: Liksom vitlök har pepparmint använts som aptitretare. Den har en lugnande och lenande effekt på matsmältningsapparaten och den eteriska oljan är bra mot magsår och gasbildningar.

RINGBLOMMA – Calendula officinalis – Kronblad.
Verkan: Anti-inflammatorisk, anti-svamp, anti- bakteriell, sårläkande, välgörande på slemhinnor och vävnader.
Användning: Till hud och sårvård. Vid mugg och strålröta. Som blod tonikum. Utmärkt medel för Lymf- och urinsystem speciellt när den kombineras med Snärjmåra.

RÖDALM – Ulmus rubra, U. fulva – Inner Bark.
Verkan: Lenar slemhinnor spec. i mage och tarm, mjukgörande, sammandragande, näringsrik.
Användning: Rödalm innehåller mycket slem och är därmed utmärkt för problem i matsmältningssystemet som colitis och magsår. Den lenar och mildrar maginflammationer samtidigt är den väldigt näringsrik. Den kan användas utvärtes ofta tillsammans med Läkemalva för att dra ut gift/var ur sår. Den främjar läkning. Utmärkt för föl eller äldre hästar som lätt får diarré, den milda sammandragande effekten lenar alla irritationer och inflammationer.

SNÄRJMLRA – Galium aparine – Växtdelar ovan jord.
Verkan: Urindrivande, blodrenande.
Användning: Snärjmåra letas ofta upp och äts villigt av hästar när de får tillfälle. den är utmärkt för lymfsystemet, speciellt när den kombineras med Ringblomma. Rik på mineraler understödjer den urin organen att forsla ut oönskad vätska bla. i fyllda ben (gallor).

ROSMARIN – Rosmarinus officinalis – Blad.
Verkan: Antiseptisk, anti-inflammatorisk, lugnande, anti-kramp, stimulerande.
Användning: Traditionellt mot reumatiska åkommor. Rosmarin stimulerar blodcirkulationen och agerar som blodrenare. Den innehåller en flavonoid som skyddar mot kappillersvaghet. Den har också en utmärkt lenande och lugnande effekt på matsmältningssystemet. Rosmarin har både anti-bakteriell och anti-svamp verkan. En infusion av Rosmarin kan användas för baddning av sår och utslag. Den eteriska oljan kan användas utspädd till massage av ansträngda och trötta muskler. Oljan innehåller thymol och camfer kan den ge utslag i en Jockey Club el. F.E.I. test. Det kan vara smart att avstå från den eteriska oljan vid reglements tävlingar.
Notera: Ge ej till dräktiga ston för dess möjliga stimulerande effekt på livmodern.

SALVIA – Salva officinalis – Blad.

RÖLLEKA – Achillea millefolium – hela växten.
Verkan: Anti-inflammatorisk, sammandragande, blodstillande, vidgar blodkärl, stimulerar matsmältning.
Användning: Traditionellt för sårvård, för att stoppa blödning och befrämja läkningen. För urinvägs åkommor som Blåskatarr och urinvägsinfektion. Rölleka har en gynnsam effekt på blod förrådet och är utmärkt för läkning och stärkning av ”trasiga” blodkärl. Den är en apptitstimulerande p.g.a. den bittra smaken.


STOR KARDBORRE – Arctium lappa – Rot.
Verkan: Blodrenande, vävnadsnybildande, matsmältningsstimulerande, urindrivande.
Användning: Traditionellt använd mot reumatism och ledinflammationer. Vid matsmältnings besvär för att stimulera produktionen av galla. Utmärkt tonikum för lever och njurfunktion. Även blodrubbningar som kan framkalla eksem eller torr, skorvig och mjällig hud.

TROLLHASSEL – Hamamelis virginiana – Blad, Kvistar, Bark
Verkan: Sammdragande.
Användning: Destillerad Trollhassel är traditionellt använd för baddning/tvättning av sår och svullnader. Den sammandragande effekten stoppar lätta blödningar. Idealisk att ”tvätta” hästen i efter hård träning och tävling, speciellt vid muskelbristningar och ömma muskler. Kan användas utvärtes tillsammans med Arnica tinktur vid inflammation och bristningar.

VALLÖRT – Symphytum officinalis – Blad.
Verkan: Membranskyddande i hals, mage och urin organ. Slemlösande, anti-inflammatorisk.
Användning: UK´s Ministry of Agriculture har utfärdat ett direktiv att vallört ej bör ges till hästar över en lång tid för vallörtens akaloid innehåll. Vallörten befrämjar cell produktion och det finns dock inget bättre som på kort tid läker sår, minska utgjutningar vid slag, lenande vid problem i matsmältnings apparaten. Den skyndar på läkningstiden vid frakturer och befrämjar cirkulation. Vallört används invärtes med bladen och utvärtes som våtvarmt omslag, salva eller olja.

VITLÖK – Allium sativum – löken.
Verkan: Antiseptisk, host befordrande, slemlösande, antibiotiskt.
Användning: Används omfattande i hästfoder och tillskott. För djur med hosta, slem ansamlingar och generella luftvägs problem. den underlättar utforsling av slem från luftvägarna. Rik pl Svavel ar den en bra blodrenare. Efter intag utsöndras ämnen som agerar flugbortstötande. För kräsna djur får man presentera vitlöken gradvis i maten.
Varning: Ges med försiktighet till digivande ston dl fölungen kan sluta dia pga olustig smak.

VÄNDEROT – Valeriana officinalis – Rot.
Verkan: Lugnande, väderfördelande, anti-spasm/kramp, milt tarmstimulerande, reparerar och återställer nervbanor.
Användning: Traditionellt vid oro, stress, upprördhet, nervös utmattning och rastlöshet. Vänderotens kramplösande och väderfördelande effekter är idealiska för matsmältningsproblem, som mag kramp, spasmodisk el. stressrelaterad kolik och kolitis. I större mängder agerar den laxativt.

ÖGONTRÖST – Euphrasia officinalis – Delar ovan jord.
Verkan: Anti-inflammatorisk, Sammandragande, tonikum, bindande och sammandragande på slemhinnor och vävnader.
Användning: Traditionellt både invärtes och utvärtes för djur med ögontillstånd som inflammationer och sår. till ögon bad en tsk/2 dl vatten.

Källa: http://www.djurhalsan.se/Produkter/ortguide.htm

Fenylbutazon – Visste du att..?

Folk med fånghästar har säkerligen kommit i kontakt med medicinen fenylbutazon, som veterinärer ger till främst hästar med fång. Det är en antiinflammatorisk medicin som även är smärtstillande.
Man bör tänka igenom innan man ger smärtstillande till en häst, då han kan börja röra på sig mer än vad skadan eller sjukdomen klarar av. Det är också mycket bättre att behandla orsaken till varför hästen är sjuk eller skadad, än att tillsätta smärtstillande och då bara behandla symptomet.

Fenylbutazon och andra antiinflammatoriska mediciner har en mycket farlig bieffekt – De försvagar blodkärlen. Ibland kan det till och med gå så långt att hästen får invärtes blödningar som leder till döden. Man har också hittat rester av den här medicinen i exportkött i USA, vilket har medfört att vissa kliniker har slutat helt med fenylbutazon, men det är tyvärr långt ifrån alla.

Källa: Naturlig hästhållning av Pat Coleby