Kategoriarkiv: Foder

Tips om örter!

Som ni kanske vet finns det ett dussin olika örter, och de är dessutom väldigt bra att ge våra hästar. Men vad är det dem gör egentligen? Och vilken ört är bra för vad? Ja det är inte alltid så lätt att veta, men svaren har ni här! De flesta finns att köpa på Örtagården.

NIS – Pimpinella anisum – Frön
Verkan: Kramp stillande – minskar spänningen i den glatta muskulaturen, Slemlösande, Minskar väderspänningar och gaser.
Användning: Mot hosta som slemlösande medel och mot matsmältvingsstörningar som kolik.

ARNICA – Arnica montana – Blad och rotstock
Verkan: Antiinflammatorisk, sårläkande.
Varning: Bör ej användas invärtes annat än i homeopatisk form.
Användning: Kan användas utvärtes i form av tinktur, i liniment eller salva vid slag, sår, inflammation och muskelbristningar. Arnica används invärtes i homeopatisk form för ”blåmärken”, inflammation, chock och för att sänka feber. Undvik att använda arnica tinktur på öppna sår dl det uppstår en stickande känsla. Många tävlingsryttare, trav- och galopptränare använder Arnica efter tävling och hård träning för att hjälpa hästarna att övervinna muskelvärk och inflammation.

BRÄNNÄSSLA – Urtica dioica – Delar ovan mark.
Verkan: Blodrenande, välgörande för slemhinnor och vävnader, vätskedrivande, cirkulationsbefrämjande.
Användning: Nässla är väldigt rik på klorofyll, vitamin C och Järn och är ett välgörande medel för hästar. Nässla stimulerar cirkulationen och agerar blodrenande vilket gör den vid konditioner som artrit, reumatism och fång.
Notera: Det kan hända att vissa individer kan få nässelutslag, var observant på hästar med känslig hud. Om det uppstår en reaktion avbryt.

BOCKHORNSKLÖVER – Trigonella foenum-graecum – frön.
Verkan: Näringsrik, laxerande, skyddar membran i mage, mun, hals och urin organen.
Användning: Bockhornsklöver har använts som tillskott till hästar i minst 80 år. Den goda smaken tilltalar även kräsna och den kemiska strukturen liknar torsklever oljans. Excellent för mjölk produktion och för att lena inflammerade tarmar. Kombineras väl med Vitlök.

BOVETE – Fagopyrum esculentum – Växtdelar ovan jord
Verkan: Vidgar och stärker blodkärl, antihistamin (medel mot allergier).
Användning: Excellent för förbättring av cirkulationen i extremiteterna och stärker kapillärer som har tendens att brista.

DJÄVUSKLO – Harpagophytum procumbens – Rot.
Verkan: Anti-inflammatorisk, anti-reumatisk, smärtstillande.
Användning: Vid smärta och inflammation, ledproblem, artrit. Djävulsklo har visat sig vara mer än konkurrens kraftig vid kliniska undersökningar. Den kan mäta sig med farmasepiska smärtstillande medel och icke-steroida anti-inflammatoriska medel.
Varning: På människor har den påvisats ha en livmoder stimulerande effekt. Ge ej till dräktiga ston.

ECHINACEA – Echinacea angustifolia, E. purpurea – Blommor, Frön och Rötter.
Verkan: Anti-bakteriell, befrämjar syresättningen av blodet, immunsystems understödjande, anti-virus, antibiotisk.
Användning: Traditionellt använd för att stärka immunförsvaret och bekämpa bakterie infektioner. Echinacea kan användas utvärtes som kompress på sår och infektioner. Används invärtes för problem i övre luftvägarna och mot virus. I före byggande syfte stärker den motståndskraften mot infektioner. Används också för att bygga upp och stärka efter en period av dålig hälsa.

FROSSÖRT – Scutellaria laterifolia – Växtdelar ovan jord.
Verkan: Lugnande, anti-kramp, reparerar och återställer nerver.
Användning: Traditionellt vid Epilepsi och har visat sig väldigt effektiv hos hundar som lider av det. Den lugnar nervösspänning, utan att skapa ett drogat el. sömnigt tillstånd. Även mot migrän hos människor.

GINKGO – Ginkgo biloba – Blad.
Verkan: Anti-astmatisk, Bronkutvidgande, cirkulationsbefrämjande.
Användning: En av de äldsta medicinalväxter människan känner till. Ginkgo används för att öka blod tillförseln till extremiteterna. Den har också visat sig hjälpa vid problem i bronkerna och vid tillstånd som astma.

GROBLAD – Plantago major – Blad.
Verkan: Vävnads nybildande, anti-bakteriell, anti-inflammatorisk, vätskedrivande, stärkande medel.
Användning: Grobladen har liknande egenskaper som Vallörtens utan alkaloid innehåll. Den är utmärkt för matsmältningen och smärtsamma urinerings problem. Precis som Vallörten innehåller Groblad allantoin vilket accelererar läkningen av sår. När de färska bladen krossas läggs de på smärtsamma bett, stick eller sår. Utmärkt vid munsår, inflammerat tandkött och bölder.

GULLRIS – Solidago virgaurea – Blommor och Blad.
Verkan: Sammandragande, väderfördelande, bakteriedödande, milt vätske drivande.
Användning: Vid matsmältnings besvär och för att stimulera aptiten. Används mot artrit och reumatism. Utvärtes för baddning av sår för att understödja läkning av vävnad speciellt om risk för infektion föreligger.

HAGTORN – Crataegus oxyacantha – Blommor, Bär och Löv.
Verkan: Vidgar blodkärl, blodtryckssänkande, tonikum.
Användning: Hagtorn är en av de äldsta medicinalväxterna som använts speciellt för djur. Beroende på växtplats används antingen bladen, bären eller blommorna. Alla dessa har samma verkan. Det är en av de bästa hjärtstärkande medel som finns och har välgörande effekt på blodtryck och cirkulationssystemet rent allmänt. Dess flavonoid innehåll har en utvidgande effekt på blodkärl, speciellt till områden som varit angripen av ben eller led degeneration.

HALLON – Rubus idaeus – Blad.
Verkan: Välgörande på slemhinnor och vävnader, förlossningsunderlättande.
Användning: Traditionellt på både människor och djur för att stärka livmodern och hjälpa till med värkarna. Idealisk för avelsston de sista veckorna före fölning. Den hjälper till att minska risken för blödningar, hjälper till i utdrivningsskedet, befrämjar utrensningen/efterbörden efter fölningen och sammandragningen av livmodern.

HAMPFLOCKEL – Eupatorium perfoliatum – Växtdelar ovan jord.
Verkan: febernedsättande, krampstillande i den glatta muskulaturen, främjar mag och tarmrörelserna.
Användning: Används traditionellt mot feber, övre luftvägsslem, ”förkylningsliknande” tillstånd speciellt den typ med ” värk i benen”.

JÄRNÖRT – Verbena officinalis – Delar ovan jord.
Verkan: Anti-kramp, lugnande, understödjer-stimulerar-skyddar levern, reparerar och återställer nervbanor.
Användning: För att understödja och stärka nervsystemet, speciellt när det blivit försvagat efter sjukdom.

KAMOMILL – Matricaria recutita – Blommor.
Verkan: Lugnande, anti-inflammatorisk, krampstillande (glatt muskulatur), väderspänningsreducerande.
Användning: Lindra spänning och stress. Den har en smärtstillande och anti-inflammatorisk effekt vid reumatism och artrit. Mot nervös kolik och luftvägsproblem dl den har lugnande och kramplösande effekt på glatt muskulatur i matsmältnings kanaler och bronker. Vid svårläkta sår – Koka upp vatten häll över kamomillen (1 tsk/dl) och låt dra i 5-10 min (infusion) låt svalna och tvätta såret. Vid irriterade ögon späd infusionen med 2 delar bakteriefritt (kokat eller destillerat) vatten.

KELP – Fucus vesiculosus – Havstlng
Verkan: Anti-hypothyreoid, anti-reumatisk
Användning: Traditionellt som tillskott till djur för det höga näringsinnehållet av livsnödvändiga vitaminer och mineraler. Kelp kan ges dagligen i hästens och hundens foder. Kan användas som organisk gödning av åkrar. Kelp är rik på Jod och används vid behandling av underaktiv sköldkörtel. Smaken på Kelp är stark och bör introduceras gradvis.


LAKRITS – Glycyrrhiza glabra – Rot.
Verkan: Skyddar vävnader och membran i den glatta muskulaturen (mun, hals, luftrör, mage och urinorgan), främjar mag och tarmrörelserna, välgörande för mage, slemlösande.
Användning: Använd i mer än 3000 år inom örtmedicinen. Den skyddande förmågan gör att den är utmärkt vid magsår och andra inflammationer i slemhinnor. Den slemlösande och lenande verkan hjälper till att lösa slem och befrämjar utforslingen av detta. Den lenar vid ”host irriterade” slemhinnor.

LÄKEMALVA – Althea officinalis – Rot och Blad.
Verkan: Slemlösande, skyddar glatt muskulatur, Mjukgörande.
Användning: Befrämjar utförsel av slem. Den är speciellt välgörande vid torr hosta. Den hjälper till att läka ut magsår pga sin skyddande verkan. Den är utmärkt mot inflammationer i matsmältningsapparaten som kolitis. Skyddande och läkande på urin organen. För djur med anlag för eller återkommande spastisk kolik. Läkemalva kan användas utvärtes som omslag för att dra ut infektioner i sår. Den lenande och mjukgörande verkan är idealiskt medel för hästar och hundar benägna att fl urinbllskatarr och andra inflammationer i urinblåsan, även mot njursten.

MARIA TISTEL – Silybum marianum – Frön.
Verkan: Skyddar glatt muskulatur, understödjer och skyddar levern, stimulerar mjölkproduktion.
Användning: För att öka mjölk produktion. Den är avgiftande pl kroppssystamet. Den används för dess välgörande verkan på levern, den skyddar inte bara levern från gifter i blodet utan påskyndar även uppbyggnaden av skadade leverceller. Maria tisteln är speciellt välgörande för djur med leverskador p.g.a. förgiftning, parasit invation, långvarig medicinering eller efter intag/injesering av starka mediciner.

MASKROS – Taraxacum officinalis – blad och rot.
Verkan: Urindrivande, understödjande och stimulerande för levern, tonikum.
Användning: Traditionellt användes den till hästar som vår-tonikum och som urindrivande medel. Den är rik på mineraler som Kalium och Magnesium. Maskros innehåller också mycket vitaminer såsom A, B, C och D. Bladen har starkare urindrivande förmåga medan roten understödjer levern mer och befrämjar produktionen av galla.

MUNKPEPPAR – Vitex agnus castus – frön. 
Verkan: Hormon balanserande/normaliserande.
Användning: Vid hormonell obalans som leder till beteende störningar och psykiska problem. Vid infertilitet som vid skendräktighet och hingstigt beteende. Traditionellt använd för att regulera brunst perioderna, öka mjölkproduktion och balancera hormon nivln.

”N. Amr. HORTENSIA”/HYDRANGEA (Har inget Sv. Namn) – Hydrangea arborescens – Rot.
Verkan: Urindrivande.
Användning: Hydrangea är en traditionell och utmärkt botemedel vid blås- och njursten, antingen som hjälp att eliminera dem eller hindra uppkomsten av sten hos djur som är mottaglig för dem.

”N. Amr. ASK”/PRICKLY ASH BARK (Har inget svenskt namn) – Zanthoxylum clava-herculis – Bark.
Verkan: Cirkulationsbefrämjande, antireumatisk, smärtstillande, svettnings befrämjande vid sänkning av feber, gasfördelande.
Användning: Traditionellt för att behandla reumatism, dålig blodcirkulation speciellt benen, matsmältnings problem som kolik och vid feber. Prickly Ash har upptäckts ha en stimulerande effekt på lymfa systemet och slemhinnor. Utmärkt för att öka blodtillförseln till delar där blodflödet tidigare varit begränsat.

NYPON – Rosa canina – Bär/nypon.
Verkan: Välgörande och sammandragande på slemhinnor och vävnader, kappillerstärkande, främjar normal avföring vid diarré.
Användning: För dess höga C vitamin och flavonoidinnehlll. Nypon innehåller vitamin P (C-complexet, citrin, rutin, hesperdin och flavoner) vilket behövs för att vitamin C skall absorberas och fungera normalt. P-vitaminets främsta uppgift är att öka kapillärernas styrka och hjälper vitamin C att hålla bindväven frisk. Befrämjar blodcirkulationen till extremiteterna. Den stora mängden C-vitamin stärker kroppens försvar mot infektioner. Den milda sammandragande effekten hjälper djur med anlag för diarré.

PEPPARMINT – Mentha piperita – Blad.
Verkan: Kramplösande, gasfördelande, matsmaltnings befrämjande.
Användning: Liksom vitlök har pepparmint använts som aptitretare. Den har en lugnande och lenande effekt på matsmältningsapparaten och den eteriska oljan är bra mot magsår och gasbildningar.

RINGBLOMMA – Calendula officinalis – Kronblad.
Verkan: Anti-inflammatorisk, anti-svamp, anti- bakteriell, sårläkande, välgörande på slemhinnor och vävnader.
Användning: Till hud och sårvård. Vid mugg och strålröta. Som blod tonikum. Utmärkt medel för Lymf- och urinsystem speciellt när den kombineras med Snärjmåra.

RÖDALM – Ulmus rubra, U. fulva – Inner Bark.
Verkan: Lenar slemhinnor spec. i mage och tarm, mjukgörande, sammandragande, näringsrik.
Användning: Rödalm innehåller mycket slem och är därmed utmärkt för problem i matsmältningssystemet som colitis och magsår. Den lenar och mildrar maginflammationer samtidigt är den väldigt näringsrik. Den kan användas utvärtes ofta tillsammans med Läkemalva för att dra ut gift/var ur sår. Den främjar läkning. Utmärkt för föl eller äldre hästar som lätt får diarré, den milda sammandragande effekten lenar alla irritationer och inflammationer.

SNÄRJMLRA – Galium aparine – Växtdelar ovan jord.
Verkan: Urindrivande, blodrenande.
Användning: Snärjmåra letas ofta upp och äts villigt av hästar när de får tillfälle. den är utmärkt för lymfsystemet, speciellt när den kombineras med Ringblomma. Rik på mineraler understödjer den urin organen att forsla ut oönskad vätska bla. i fyllda ben (gallor).

ROSMARIN – Rosmarinus officinalis – Blad.
Verkan: Antiseptisk, anti-inflammatorisk, lugnande, anti-kramp, stimulerande.
Användning: Traditionellt mot reumatiska åkommor. Rosmarin stimulerar blodcirkulationen och agerar som blodrenare. Den innehåller en flavonoid som skyddar mot kappillersvaghet. Den har också en utmärkt lenande och lugnande effekt på matsmältningssystemet. Rosmarin har både anti-bakteriell och anti-svamp verkan. En infusion av Rosmarin kan användas för baddning av sår och utslag. Den eteriska oljan kan användas utspädd till massage av ansträngda och trötta muskler. Oljan innehåller thymol och camfer kan den ge utslag i en Jockey Club el. F.E.I. test. Det kan vara smart att avstå från den eteriska oljan vid reglements tävlingar.
Notera: Ge ej till dräktiga ston för dess möjliga stimulerande effekt på livmodern.

SALVIA – Salva officinalis – Blad.

RÖLLEKA – Achillea millefolium – hela växten.
Verkan: Anti-inflammatorisk, sammandragande, blodstillande, vidgar blodkärl, stimulerar matsmältning.
Användning: Traditionellt för sårvård, för att stoppa blödning och befrämja läkningen. För urinvägs åkommor som Blåskatarr och urinvägsinfektion. Rölleka har en gynnsam effekt på blod förrådet och är utmärkt för läkning och stärkning av ”trasiga” blodkärl. Den är en apptitstimulerande p.g.a. den bittra smaken.


STOR KARDBORRE – Arctium lappa – Rot.
Verkan: Blodrenande, vävnadsnybildande, matsmältningsstimulerande, urindrivande.
Användning: Traditionellt använd mot reumatism och ledinflammationer. Vid matsmältnings besvär för att stimulera produktionen av galla. Utmärkt tonikum för lever och njurfunktion. Även blodrubbningar som kan framkalla eksem eller torr, skorvig och mjällig hud.

TROLLHASSEL – Hamamelis virginiana – Blad, Kvistar, Bark
Verkan: Sammdragande.
Användning: Destillerad Trollhassel är traditionellt använd för baddning/tvättning av sår och svullnader. Den sammandragande effekten stoppar lätta blödningar. Idealisk att ”tvätta” hästen i efter hård träning och tävling, speciellt vid muskelbristningar och ömma muskler. Kan användas utvärtes tillsammans med Arnica tinktur vid inflammation och bristningar.

VALLÖRT – Symphytum officinalis – Blad.
Verkan: Membranskyddande i hals, mage och urin organ. Slemlösande, anti-inflammatorisk.
Användning: UK´s Ministry of Agriculture har utfärdat ett direktiv att vallört ej bör ges till hästar över en lång tid för vallörtens akaloid innehåll. Vallörten befrämjar cell produktion och det finns dock inget bättre som på kort tid läker sår, minska utgjutningar vid slag, lenande vid problem i matsmältnings apparaten. Den skyndar på läkningstiden vid frakturer och befrämjar cirkulation. Vallört används invärtes med bladen och utvärtes som våtvarmt omslag, salva eller olja.

VITLÖK – Allium sativum – löken.
Verkan: Antiseptisk, host befordrande, slemlösande, antibiotiskt.
Användning: Används omfattande i hästfoder och tillskott. För djur med hosta, slem ansamlingar och generella luftvägs problem. den underlättar utforsling av slem från luftvägarna. Rik pl Svavel ar den en bra blodrenare. Efter intag utsöndras ämnen som agerar flugbortstötande. För kräsna djur får man presentera vitlöken gradvis i maten.
Varning: Ges med försiktighet till digivande ston dl fölungen kan sluta dia pga olustig smak.

VÄNDEROT – Valeriana officinalis – Rot.
Verkan: Lugnande, väderfördelande, anti-spasm/kramp, milt tarmstimulerande, reparerar och återställer nervbanor.
Användning: Traditionellt vid oro, stress, upprördhet, nervös utmattning och rastlöshet. Vänderotens kramplösande och väderfördelande effekter är idealiska för matsmältningsproblem, som mag kramp, spasmodisk el. stressrelaterad kolik och kolitis. I större mängder agerar den laxativt.

ÖGONTRÖST – Euphrasia officinalis – Delar ovan jord.
Verkan: Anti-inflammatorisk, Sammandragande, tonikum, bindande och sammandragande på slemhinnor och vävnader.
Användning: Traditionellt både invärtes och utvärtes för djur med ögontillstånd som inflammationer och sår. till ögon bad en tsk/2 dl vatten.

Källa: http://www.djurhalsan.se/Produkter/ortguide.htm

Värt att tänkas på

Magsår  är en mycket vanlig åkomma hos våra hästar. Intressant är att hästar som går på gräs aldrig utvecklar sjukdomen!

Symtomen är mycket varierande men vanligast är att hästen ratar kraftfodret men äter hö och gräs. Vissa mediciner kan ge magsår, liksom stress i olika former. En del individer visar buksmärta andra får diarre och en del bara nedsatt prestation och verkar allmänt olustiga.

Ge aldrig enbart kraftfoder, det sänker pH i magsäcken, helst ska grovfodret ges först eller åtminstone samtidigt.

Jag är övertygad om att man kan undvika sjukdomen nästan helt genom att använda slow-feeding net både i hagen och i boxen. Då blir ju magsäcken aldrig helt tom och pH hålls på en jämn nivå.

Citatet kommer från den här veterinärbloggen.

Pelleterat foder

Pellets är ett väldigt vanligt tillskott som vi ger våra hästar, ofta för att det är väldigt proteinrikt. Det som många inte vet är att det inte är bra att utfodra vuxna hästar med för mycket protein, då det belastar hästens njurar.

Några andra nackdelar är att det är väldigt dyrt, och att man inte har någon aning om vad det faktiskt är för kvalité på ingredienserna i pelletsblandningen. Det kan vara gamla ingredienser eller helt enkelt ”rester” av vissa ingredienser.
När man tillverkar pellets gör man det genom en upphettning, vilket inte heller är bra för hästen då hästar inte är gjorda för att äta kokt mat.
För att hästarna ens ska vilja äta pelletsen, brukar man blanda ner både melass och en hel del salt för att göra det så välsmakligt som möjligt.

Häst-tandläkaren avråder även ifrån pelleterat foder då det är så tort och kan fastna och påverka hästens munhåla på ett negativt sätt.

Något som både jag och Joanna gör är att vi gör ”vårat eget foder” till våra hästar när de är i behov av det. Vi anpassar ingredienserna efter varje individ, som man inte kan göra när man köper färdigblandat foder. Som tex Snobben, han behöver just nu ett foder som främjar hans mage, hud och leder då det är det han har problem med. Medan Exito just nu behöver allmänt nyttiga vitaminer och mineraler för att växa och bygga upp sin kropp och sina hovar på ett sunt sätt. I längden är det här även billigare och räcker mycket längre!

Här får ni lite tips på sidor som ni kan köpa örter och olika mineraler:

http://www.kheprifoder.se/foder-hast/1
http://www.ortagardensalsta.se/sidor/ortertillhast.html
http://www.alyose.com/ 

Källor:
http://www.homeopathuset.se/Olampligt%20foder%20till%20hast.htm
Boken Naturlig Hästhållning, av Pat Coleby

Snobbens outfit under sommarhalvåret förr i tiden. Nu behöver han inget eksemtäcke längre!

Tips – Hjälp vid fodring

När jag fodrar tycker jag om att ta hjälp av någon av mina hästar. Det är mycket roligare än att gå runt med en skottkärra, samtidit som skottkärran inte kan ta sig fram överalt, men det kan hästen!

Många av hästarna lär sig jobbet ganska snabbt och vet precis vad de ska göra, samtidigt som de ser nöjda och glada ut. Hästar älskar att veta vad, och varför de ska göra något. Desto mer vi ”micro-styr” de, desto mer förlorar de sin tankeverksamhet och sin stolthet.

På bilderna nedan ser ni Snaelilja först hjälpa mig samla in nät, och sedan bära ut de fyllda näten.

Det spelar ingen roll hur gammal eller ung, eller tränad eller otränad hästen är. Detta är bra för alla, både mentalt, känslomäsigt och emotionellt. Frodi fick förra året hjälpa till och fodra med höbalar på ryggen innan han blev inriden. Inridningen gick sedan hur lätt som helst. (såklart inte bara på grund av fodrings-hjälpen, men jag tror på att den gav honom en inblick i att han kan behöva bära något på sin rygg från punkt a till b, precis som med en ryttare.)

I framtiden vill jag även köra in våra hästar så att de kan hjälpa till mer effektivt. Samtidigt som det spar på miljön om man väljer att använda en (eller flera) körhäst istället för en fyrhjuling eller liknande.

Hos parelli i Colorado finns det två körhästar som hela dagarna går runt och sköter ranchen, som riktiga arbetshästar.

/Joanna

Tips – bygg din egen thermobar

Det är viktigt att hästarna har vatten i hagen, och eftersom våra går på lösdrift så måste de ha vattenbaljor som håller vattnet drickbart även under kallare väder.

Vi har själva två stycken som inte är kopplade till el på något vis, en egen byggd, och en thermobar iso 80.

Hästarna föredrar av någon anledning att dricka ur thermobaren, och dne håller även värmen snäppet bättre än vår egenbyggda. Det enda som sker är att det fryser på ett lock, men det kan hästarna oftast hacka sig ner till själva. Ingen av baljorna har någongång bottenfrusit.

Hittade även en bra beskrivning till hur man själv kan göra en eluppvärmt thermobar. men vår egenbyggda är byggd på samma princip förutom värmekabeln.

Köp

1 st 65 liters och 1 st 90 liters plastbalja (som passar i varandra),

1 st frostskyddskabel 6m,

silvertejp,

liten bit frigolit,

fogskum,

silikon.

Borra ett litet hål längst ner i 90-baljan, mata in kablen där, och vira och tejpa den runt utsidan på 65-baljans nedre hälft, lägg frigoliten i botten på 90-baljan, tryck i 65-baljan i den stora baljan. pressa in fogskum mellan baljorna, låt stelna. Täta det lilla mellanrummet mellan baljorna med svart silikon. Borra hål överst i 90-baljan så du kan kedja fast den i en staketstolpe så hästarna inte kan komma åt elkabeln.

Jag vet även en islandshästuppfödare som kapar /öppnar upp vanliga blå tunnor (som ni ser på bilden ovan) och sedan åker in till en verkstad som spray-isolerar tunnorna.

Tänk på att vattnet inte ska vara för varmt då hästarna kan vägra dricka då, om ni har eluppvärmda vattenbaljor.

Dessa hemmagjorda och billigare alternativ är framförallt något jag rekomenderar till boxlevande hästar som inte går ute i hage hela dygnet, även om hästen får komma in och dricka så är det bra att ha vatten ute i hagen som inte fryser på fem sekunder och nya hinkar måste köpas varje vecka. Att hästen har fri tillgång på vatten dygnet runt minskar risken för kolik.

/ Joanna

 

Svar på kommentar – Varför och hur fri tillgång på grovfoder?

Riktigt bra skrivit!Jag undrar om ni kan skriva om att ge hästarna fri tillgång på hö?Jag vill nämligen ge det till mitt halvblod men undrar hur man ska göra- är det bara att börja ge massa hö i SMHN eller hur gör man? heheh, om ni orkar vill säga, annars får ni gärna (om ni kan) länka en sida som det finns svar på min fråga 

Tack för en awesome blogg! / Linnea

Hej Linnea!

När man ska gå över från portionsfodrat hö till fri tillgång, gäller det att anpassa efter individerna först och främst. Har de tidigare påverkats lätt av foderbyte? Har de tendens till att bli tunna eller överviktiga? Man måste också se till vad det är för sorts grovfoder man har, innehåller det väldigt mycket näring eller lite mindre?

Först och främst är det viktigt att komma ihåg hur hästens matsmältningssystem fungerar. Det kan ni läsa här. Hästen är alltså skapt för att ständigt vara på jakt efter gräs, och matsmältningsapparaten är därför gjord för att ständigt få i sig små mängder gräs. – grovfoder. Hästar äter inte lunch – de är rädda för att bli någons lunch!

Eftersom våra hästar endast kan ströva i sin hage, så har den en väldigt begränsad mängd föda vintertid. Samtidigt som den inte kan göra något åt sin hunger då hästen är instängslad. Därför är det vårt ansvar att vi tar hand om vår häst på det sättet den mår bra av, och ge den fri tillgång på grovfoder är ett av de. Det viktigaste är att en häst inte står utan mat i mer än 2 timmar. Samtidigt kan väderleken påverka hur mycket hästen vill äta, och därför kan det vara bra att utfodra så mycket att det räcker i mer än 24 timmar, gärna 36.

Lättfödd?

Har man en häst som tar för sig väldigt mycket av maten och tenderar att bli överviktig eller i värsta fall fet, är ett grovfoder med mindre näring i att rekommendera. Då behöver hästen äta fler kg per dygn för att komma upp i samma näringsmängd som den annars bara hade behövt äta ett par kg för att komma upp i med ett näringsrikt grovfoder. Om man dock inte har tillgång till det perfekta fodret är därför de så kallade SMHN – Små Maskiga Hö Nät, väldigt bra, då näten försvårar åtkomsten av maten för hästen. Det går även att bland höet i nätet med halm, eller lägga halm i separat nät, för att ge hästen något att tugga på, Men halm får inte vara en del av hästens foderstat, den har brist på nedbrytbara fibrer och ger ökad risk för grovtarmsförstoppning.

Att hästen går i en ”rolig” hage med en väl fungerande flock med olika individer gör även den lättfödda hästen mindre benägen att konstant äta. Desto större hage desto bättre. Träd, buskar backar, allt som kan göra en hage mer spännande är bra, samtidigt som hästar även kan stimulera sin hunger igenom att gnaga på sly och bark. Samtidigt som mängden matplatser spelar stor roll. De står sällan, (jag vågar säga aldrig när det gäller mina egna hästar) att de står still vid ett nät tills de ätit färdigt! De äter lite här, sen går de och ser om den andra hästens nät vad godare, eller om det där andra nätet hade något annat…

Svårfödd?

Har man däremot en häst som lätt faller ur och kanske inte tar för sig så mycket vid maten, är ett betydligt mer näringsrikt grovfoder att rekommendera. I vissa fall kan man även behöva stödfodra hästen med proteinrikt foder vid sidan av, tex lusern hack. Till exempel mitt varmblod Nicke är ganska svårfödd och skulle egentligen inte behöva äta sitt grovfoder ur nät.

Busig?

Det finns även hästar som gärna trampar runt i sitt grovfoder och alldeles för mycket går då till spill, i sådana fall är det även bra med nät.

”Begränsad” fri tillgång eller bara fri tillgång beror alltså på ens egna häst och dennes flock kompisar. Det kan även bero på vad man har för grovfoder, hur det är packat och om hästen går på lösdrift eller inte.

Stor bal i hagen

Många lösdrifter, men även inackorderingsstallar, ställer ut en hösilage bal (300-500kg?) som hästarna får äta ur. Denna metod är bra om hösilage balarna är små, torra och det går ett få antal hästar i hagen. Fri tillgång handlar om att alla hästar ska kunna ha tillgång till grovfoder, dygnet runt, oavsett om de är mobbade eller är den som bestämmer. Alltså kan det lätt bli så att det finns hästar som inte får äta ur balen, som då är enda utfodringsplatsen.

I vår flock kan allt ifrån endast Nicke stå och äta, till upp emot 5-6 hästar samtidigt. Vi har löst det problemet igenom att vi har 9 hönät som vi fyller med hösilage/hö utöver hösilage balen. Alltså finns det sammanlagt 10 foderplatser till 7 hästar (vi har även ett nät över hösilage balen).

Ett annat problem med hösilagebalar är att de håller i 3-7 dagar. Är det + grader och hösilagebalen är ganska så blöt kan det vara svårt att räkna med att den håller i mer än 3 dagar.

I runda hösilage balar kan det vara svårt att själv ta ur hösilage för att fylla nät eller bara lägga ut i högar. Vi har väldig tur då gräset i våra är mer kort klippt och gör det relativt lätt för oss att packa våra hönät. Det finns hösilage balar som är fyrkantiga, där lagren inte är insnurrade i varandra som i de runda, utan här är det som kakor, precis som små hårdpressade höbalar, fast hösilage och i större format. Dessa är desto enklare att handskas med, dock har jag nog endast stött på de i Söderköping.

Fördelen med att ha hela balar är att det finns garanterat mat ute dygnet runt, och är det en kallare dag eller natt så kan hästarna själva då välja hur mycket mer de vill äta just det dygnet, och de varmare dagarna kan de välja att äta lite mindre. Detta kan bli svårt att förutse om man bara fyller upp nät så det räcker för ett dygn, då de kan behöva äta nästan det dubbla om det är riktigt kallt och blåsigt en dag!

Hönät

Om man kör på hö, lös eller hårt pressade små balar (10kg?) så kan man lätt stoppa in en hel sådan bal i ett hönät. Lätt som en plätt. Hårdpressade balar föredrar jag personligen, de är väldigt mycket lättare att handskas med än löspressade höbalar. Man kan antingen välja att sprida ut balarna över hela hagen, hela eller delade, eller i nät. Även om näten kostar en del i införskaffning så sparas det nog in då både hästarna äter mindre än om höet ligger löst, samtidigt som det blir mindre spill, alltså mat som blir nedtrampad och oätbar. Detta utfodringssätt kräver mer arbete än en bal som redan står i hagen. Men motion är alltid bra, och jag vill gärna för detta ändamål köra in en häst som kan hjälpa till.

Hur?

Hur ska man nu gå över till att ge sin häst fri tillgång. Faktumet är att det är bara att bestämma sig och våga fullfölja det. Sluta med kraftfodret och ge hästen konstant tillgång på grovfoder. Om du har ett analyserat hö, kan du efter någon vecka väga hur mycket din häst äter om dagen och räkna ut den behöver tillskott av något. Ska du börja med smhn nät kan en invänjnings period vara bra, där hästen får den största delen av sitt foder löst, och endast en mindre del i nät.

Nät, vad, vart och hur?

Det finns många olika ställen att köpa nät på. Våra kommer ifrån http://www.hasteriet.com och http://www.profarma.se/. De flesta köper även sina nät härifrån : http://caisasshop.ebutiken.nu/. Jag har även sett en hästbutik i Jönköping sälja nät som likande de vi själva har. Så ta en titt på näten på internet, och jämför med de i din hästbutik.

Hur du ska ha dina nät beror mest på om din häst är skodd eller barfota, och vad du har för möjligheter i hagen. Är hästen skodd måste något göras så att den inte fastnar i nätet, antingen med ”hälen” eller broddarna. Detta går att fixa igenom att antingen hänga upp näten en bit, lägga de i en låda, eller sätta en planka för ett hörn i boxen där nätet ligger. De lösningar där hästen har en så naturlig ät position som möjligt är det allra bästa. Alltså uppifrån och ner.

Vi som har barfota hästar behöver inte tänka så mycket på att de ska fasta i näten, och vi kan därför lägga de direkt på marken. Vi har en stor och till största delen torr hage vilket gör detta möjligt. Men jag sätter gärna fast näten i något så att de inte hamnar i andra änden av hagen (vilket de annars gör). När jag sätter fast de i träden försöker jag att varva, både sätta de lågt så de ligger, men ibland även så de hänger.

/ Joanna