Författararkiv: malinstenstrom

Om malinstenstrom

Mitt hästintresse började redan när jag var 2 år. Jag växte upp på landet i Kolmården där vi bodde några meter ifrån en liten hästgård. Jag fick hjälpa till med alla möjliga hästar och ponnys i det stallet, och var mer i stallet än vad jag var hemma. På den vägen började mitt hästintresse och jag började även på ridskola som 7 åring. När jag var 13 år tröttnade jag på att gå på ridskola och började leta foderhäst. Jag hittade då en enögd liten ponny som fångade mitt hjärta med en gång. Midnight Special heter han men kallas Snobben. Nu, 7 år senare har jag fortfarande kvar honom och har även tillökat familjen med en liten lusitano vallack på snart 2 år vid namn Exito. Som många andra red jag vanlig traditionell dressyr, och tränade för tränare väldigt regelbundet. Under alla dessa år kände jag att Snobben och jag inte arbetade med varann, vi arbetade emot varann. Såfort jag bad om arbete så bockade han och sparkade bakut och flög rätt upp i luften, han stenvägrade med andra ord. Jag tog ut en equiterapeut för att kolla igenom honom och det visade sig att han var dubbelsidig halt i både kot och knäleden. Det blev en lång vila och många sprutor. Jag blev helt förkrossad över att min lilla älskade ponny har haft ont hela tiden, och började ifrågasätta varför det blir såhär. Varför så himla många hästar råkar ut för inflammationer i alla möjliga leder. Jag började läsa allt jag kom åt på internet, och kom fram till att så man tränar i traditionell dressyr är inget jag vill göra med min ponny. Jag tog kontakt med en tränare inom Akademisk Ridkonst, och fick även upp ögonen för Natural Horsemanship. I samband med detta släppte jag ut snobben på lösdrift, med nästintill fri tillgång på mat och tog strax därefter av skorna på honom. Det var inte förrän 2 år senare som jag hittade min Parelli instruktör Joanna, som jag nu även har fått äran att ha en blogg tillsammans med.

En frisk häst

När det pratas mycket om exempelvis barfota, eller täckade / otäckade hästar får man ofta höra saker som att ”min häst kan inte gå barfota för att den ömmar” eller ”min häst måste ha täcke för annars står han och skakar hela tiden” och så vidare.
Men det man måste ha i åtanke är att en häst som inte får ordentligt med päls (trots fri tillgång på mat och att den gått otäckad länge) är inte helt frisk, det finns då någon  form av obalans i hästens kropp. Sedan kan det självklart också bero på att hästen är väldigt gammal (men då är de oftast inte helt friska och fräscha i kroppen heller). De hästar som ömmar när de går barfota, är inte heller friska. Ofta beror det på felaktig hovform, dålig kost (mycket socker) och för lite rörelse.

Ibland får jag också höra att vissa hästar inte kan gå på lösdrift, för att de tappar hullet, även om de har fri tillgång på hö. Även här är det något annat som inte stämmer – hästen kanske inte kan tillgodose näringen på ett optimalt sätt eller kanske helt enkelt har för dålig  päls och måste då ta all energi från maten till att hålla värmen.

Småmaskiga hönät hjälper både vid övervikt och undervikt.

Så jag tror helt och hållet att alla hästar kan gå barfota och ”hållas” naturligt, bara att vissa hästar kräver mer tid på sig (beroende på hur pass dåliga de är i sin kropp och hovar, och ibland även psykiskt) men att alla människor inte kan ha sina hästar naturligt. Alla är inte villiga att offra och göra vad som krävs för att hästen ska kunna gå ute dygnet runt och gå barfota. Och får då hästen inte rätt förutsättningar för det är det ju självklart att det inte fungerar – Då börjar hästen ömma, frysa, tappa hull osv.

Vad gäller hovar finns det också dom som säger att deras häst inte kan gå barfota för att hoven slits för mycket när hästen motioneras.  Men även här är det då något som inte stämmer – Sliter hästen snett? Har hästen ont i bakre delen av hoven vilket gör att den sliter ner tån och främre delen massor? Får hästen den näring som krävs? Får hästen röra sig tillräckligt så blodcirkulationen i hovarna håller igång? Och så vidare.
Att hovarna spricker är också något som jag får höra många gånger. Och jag är inte förvånad över att dom gör det! Hovslagare har en filosofi där hovväggen ska vara högre än sulan. Alltså, hovväggen ska bära hela hästens vikt. Vad tror ni då händer när en häst på 500 kg lägger vikt på deras egna nagel? För mig är det då självklart att det spricker! Hovväggen tål inte så mycket belastning.

Dessa problem är sånna som knappt existerar hos vildhästarna. Då skulle de vara utdöda för länge sedan! Det är problem vi skapat. Och ja, i väldigt få fall kan det säkert handla om dålig avel. Men varför då stödja den och fortsätta som vi gör? Varför inte börja lägga vikt på en sund avel där man har hästens hälsa som prio ett?

En annan sak jag också får höra är att ”min häst har haft skor och stått på box nästan hela livet och aldrig varit sjuk”. Men hur vet man att sin häst är helt frisk? Bara för den ser frisk ut på utsidan så kan fortfarande insidan vara helt i obalans.
Man kan jämföra detta med en som rökt i flera år – Det syns inte alltid på utsidan, men skulle en läkare ta en titt på insidan skulle det troligtvis se katastrofalt ut. Och vem vet, hästen kanske visar flera symptom på att något inte stämmer, bara att du som ägare inte har lärt dig att se dom?

Får din häst "vara häst"?

Annonser

Drar du sadelgjorden för hårt?

Ett relativt nytt forskningsområde är hur sadelgjorden påverkar hästen och dess prestation. I en nygjord studie från Storbritannien mätte forskarna hur sadelgjordens spänning förändrades beroende på hästens gångart.

Text: Husdjursagronom Sara Slottner

Forskarna använde sig av 19 hästar med varierande utbildningsståndpunkt i hoppning eller dressyr, som i försöket longerades med sadel. Sadelgjorden spändes med antingen 6, 10, 14 eller 18 kilos belastning och sedan registrerade de vad som hände i skritt, trav och galopp.

Ökad spänning i galoppen
När hästarna började skritta minskade spänningen något, för att sedan öka i trav och ytterligare i galopp. När gjorden spänts med 6 kilo ökade spänningen till nästan 10 kilo i galopp, och när den spänts med 18 kilo ökade det till drygt 24 kilo i galopp. Flera studier har visat på en ökning av bröstkorgens omkrets i trav och i galopp, vilket stöds av dessa resultat. Förutom att andningen gör att omkretsen ökar spekuleras det i att även musklernas arbete – speciellt i ryggen – bidrar till ökat omfång.
En intressant observation från försöket är att sadelgjorden i genomsnitt blev mer spänd i vänster varv jämfört med i höger. Det är oklart varför, men förmodligen spelar hästarnas oliksidighet in.

Galoppörer blir trötta fortare
En studie från Australien har visat att en sadelgjord spänd med 18 kilos belastning resulterar i att galoppörer inte orkar springa lika länge som vid 12 kilo. En hårt spänd, elastisk gjord påverkade galoppörernas prestationer mindre än en icke-elastisk gjord – och bredare gjordar var bättre än smala.
I en annan studie räknade samma forskarlag ut att för varje kilo utöver 5 kilo som sadelgjorden spändes minskade sträckan hästen orkade springa med drygt 80 meter. Forskarna har tidigare gjort en undersökning av hur hårt sadelgjorden spänns av jockeyer och har då kommit fram till ett medelvärde på runt 13 kilo, vilket i så fall skulle motsvara 650 meter. I studien spände män generellt sett sadelgjorden betydligt hårdare än kvinnor. Det varierade även stort mellan hästar när man ansåg att den var lagom spänd – som lägst var det bara 3 kilo och som högst 22 kilo.

Riktlinjer kräver mer forskning
Den brittiska forskaren Sue Wright skriver i sin slutsats att ”Further investigation is needed to study the effects of different girth tensions on the pressures exerted by the girth and saddle, and to determine optimal application for the benefit of the horse.”
Förhoppningsvis kommer mer forskning att ge klarhet i om ridhästens prestation påverkas på ett liknande sätt som galoppörens, så att det går att utarbeta riktlinjer som kan användas i praktiken.

Utmaning!

Team barfotahovar har skrivit ett inlägg där de vill ge alla läsare, som anser att skor är bra för hästar, chansen att kunna förklara för dem varför just skor skulle vara bättre än att ha hästen barfota. Än så länge är det ingen som har kommenterat och berättat varför skor skulle vara bättre.

Här kan ni läsa hela inlägget och även kommentera om ni har något bra argument.

Så jag har en utmaning till alla er. Kommer någon av er med tillräckligt bra argument för att vi Team Barfotahovar ska sko våra hästar, så kommer vi göra det. Vi kommer sko varenda en av dom om någon av er kan förklara för oss varför det vore till hästarnas fördel och bättre för dom! Så gör det nu, ni har ett ultimat tillfälle här att få tyst på oss genom att få oss att sko våra hästar. På det jätteenkla sättet att få oss att förstå varför våra hästar skulle må bättre av järnskor. Slå till nu.

Vi vill fortfarande alltid våra hästars bästa och är skor det, så ta chansen och få oss att förstå varför järnskor skulle sitta fint på våra hästar. Finns det några argument som slår våra barfotaskäl, så skor vi såklart för hästarnas skull.


Vad vi är Vana att se…

Vi har fått tips ifrån en läsare om dessa bilder, de var med i en artikel i hästtidningen hästmagazinet, där det är meningen att läsarna ska få tips om hur man får en smidigare häst genom att bland annat kunna ställa sin häst lika mycket åt båda hållen och att sitta rätt.

Något som vi tycker bör vara en självklarhet är att när man lägger upp sådana här tips i en tidning eller liknande, ska de visande bilderna och/eller filmerna vara korrekta (såvida det inte är meningen att visa hur det ser ut när det är fel, men det är det inte i detta fallet).

Det vi blir vana att se blir normen, det är det man indirekt kommer att sträva efter, även om många gjort sin läxa och vet att hästen ska gå med nacken som högsta punkt och inte bakom lod, så är det tyvärr inte det man får se, inte ens i hästtidningar!

Då kanske ni nu undrar vad det är som vi reagerar så starkt på med dessa bilder, många skulle faktiskt inte reagera alls då det är vanligt att det ser ut såhär.

Det första vi alltid vill kolla på är hästen, tvingas den ihop av ryttaren?, går den i en hälsosam form? hur upplever den ryttarens händer? Skulle den vilja tränsa sig själv och ställa upp för ryttaren nästa dag?

  • Bettet är överaktivt i munnen och åtstramat av en för hård och stum hand, tungan är nästan på väg ut ur munnen på grund av detta. Ett tvådelat bett har vid det här laget vikt sig och påverkar hästen Mycket skadligt i gommen. 
  • Spottkörteln och strupen är ihoptryckt tack vare att hästen går bakom lod.
  •   Näsan är långt bakom lodplanet.
  • Hästen knäpper av med den tredje halskotan som högsta punkt. 
Vad gör ryttaren för fel? Man kan sitta korrekt och fortfarande påverka hästen fel, samtidigt kan man sitta fel samtidigt som hästen inte kommer ta skada av träningen..

 Som de flesta vet strävar man efter en lodrät sits där man sitter i balans med sin häst och blir följsam i dess rörelser. Och man kan kort och gott säga att ryttaren på bilden gör det motsatta, även att de i denna artikel poängterar hur himla viktigt det är med rätt sits!

  • Ryttaren tittar ner på hästen.
  • Hon viker sig i sidan, vilket man kan se på att den inre (högra) axeln är lägre än den yttre.
  • Ryttaren är låst i sitt bäcken, och tappar då följsamheten. Detta kan man se på de uppdragna och spända knäna och hälarna.
  • Underarmen är spänd, pga att handen är hård.

Att vi skriver detta är inte alls för att klanka ner på någon eller några, utan enbart för att uppmärksamma. Tänk på det ur hästens synvinkel, man kan testa själv att dra in hakan så mycket det går, vilken del av ryggen aktiveras och vilken kopplas bort? Hur lång tid tar det innan man börjar känna smärta någonstans i kroppen? Och hur lätt är det att andas?

Ser hästen ut att vara en lycklig häst?