Mitt 2012, den stora bortglömda förändringen

Den andra stora förändringen som hände under 2012 glömde jag helt bort att nämna. Hundarna!   Nu är detta en hästblogg, så varför ens nämna det, jo för att jag trodde inte själv det skulle vara så enkelt!

IMG_ 649

Emi

Vi har sen länge två hundar, en okastrerad Whestie hane vid namn Lapu Lapu, och en bullterrier tik, Emi. Båda är 7 år om jag minns rätt. Hundarna skaffades innan hästarna, i alla fall innan antalet hästar ökade till 7. Jag skulle säga vi är/var typiska hundägare, de är sällskapsdjur. Har ni tänkt på att smådjur kallas sällskapsdjur, men inte hästar? Om man ska skaffa häst så vet man att det gäller att ha intresse, pengar och Tid för att lägga på hästen, det är väldigt få människor som ser en söt häst på blocket och åker och köper den dagen därpå. Men hur ser det ut för sällskapsdjuren, framförallt hundarna som inte kan aktivera sig själva t.ex. en utekatt kan. Hundarna får oftast några promenader dagligen mest för att de ska utföra sina behov. Har ni sett skillnaden på hundarna som har ett jobb (polishundar, vallhundar, jakthundar, agillityhundar) och sällskapshundar?

IMG_3631

Lapu Lapu

Innan Parelli gjorde vi som alla sa att man skulle göra med hästar, vilket var allt annat än att behandla de som bytesdjur. Det var samma sak med hundarna, fram tills i höst.

Lapu har aldrig riktigt varit några problem, han är en snäll hund. Emi är också en snäll hund, förutom.. mot stora svarta hundar, eller hundar överlag, och framförallt inte om de skäller. Sen finns det en hel del saker som skrämmer livet ur Emi, köket överlag, diskmaskinen, att gå in i stallet, gå igenom grinden in i hästhagen, hinkar o.s.v

När jag var en vecka på intervju i England hos The Horse Place umgicks jag med Kirsty som är working student där. Vi skulle gå ut med deras lilla hund, och då kom vi in på hundar. När jag berättade om Emi var det rent av pinsamt, jag hanterar hellre en problemhäst på 600+kg, än vår hund på 20kg. Det är pinsamt att gå ut och gå med henne, så fort jag såg en hund så vände jag och tog en annan väg. Jag visste sen tidigare att många ”parelli-människor” talar gott om Cesar Millan – the dog whisperer – mannen som är känd från tv serien mannen som talar med hundar. Jag vet att Pat och Cesar spelat in ett avsnitt tillsammans där de hjälper både häst och hund, och Cesar har deltagit på Parelli shower med mera. Men i den ”vanliga” världen hör man mycket dåligt om Cesar, vilket man ju faktiskt också kan göra om Parelli, oftast så har dessa människor i fråga inte har ordentlig bakgrundsfakta eller personliga problem när det gäller deras djur vilket skulle få de att må dåligt om de skulle erkänna något. Men Kirsty förklarade så mycket hon kunde, och det lät ju så enkelt och så likt Parelli. Så jag lovade att kolla upp Cesar när jag kom hem. Och det gjorde jag. Jag har lyssnat på Cesars böcker flera gånger om, sett hans hemstudie-filmer och sett mängder av tvserie avsnitt.

Hur mycket gemensamt kan det finnas när hästar är bytesdjur och hundar är rovdjur? Mängder, båda kommunicerar med hjälp av kroppsspråk och energi. När det gäller att komma över rädslor är det mer eller mindre liknande tekniker, vilket är mitt favoritområde när det kommer till hästar.

Emis första träningspass med Molly

Emis första träningspass med Molly

Det Cesar lär ut är verkligen Parelli för hundar. Det handlar inte om träning, det handlar om psykologi, precis som med hästarna. Det gäller att lära sig läsa av sitt djur, veta vad som händer innan det som händer händer. Innan Emi kastar sig mot en hund och låter som om hon stryps trots att hon har en sele på sig, vad gör hon då? När visar hon de första tecknen? Jag jobbar precis likadant med hästarna, har det gått för långt är det ”för sent”, man får göra det bästa som går, men det är effektivare att ta hand om de första tecknen, för då går aldrig, hästen eller hunden, så pass långt att man hoppas att man är tillräckligt stark för att hålla i..

Emi har precis ätit upp sin mat i köket, och bryr sig inte om diskmaskinen

Emi har precis ätit upp sin mat i köket, och bryr sig inte om diskmaskinen

Precis som med Parelli är det Cesar förmedlar bara en grund, för hundarna är det inte ens det, det är uppfostran. Ingen normal förälder skulle tillåta sitt barn springa omkring okontrollerat och skrika fula ord till grannarna, eller till föräldrarna. Oavsett om barnet kan lära eller räkna matte så ska det veta hur man beter sig i olika sammanhang. Men hur många hundar dagligen ”pekar inte finger” åt sin matte och husse? Mängder. Hästarna i sin tur MÅSTE lära sig att svara på negativ förstärkning, om det kommer en långtradare på vägen måste vi kunna ”säga” STOP, och hästen ska förstå vad vi menar och svara. Har man fått en bra grund-kontroll, och en känslomässigt balanserad hund – häst, Då är man redo för att börja träna något, vad det nu än är man vill göra med sitt djur.

Emi, och brorsonen Ponyo  spenderade julen tillsammans

Emi och brorsonen Ponyo spenderade julen tillsammans, Lapu var mindre glad över det.

Behöver jag ens nämna att Emi gjort enorma framsteg? När jag väl satte mig in i det Cesar lär ut så var det inte så svårt att ta till sig det och applicera det på hundarna, tack vare fem år av Parelli. Så som jag föredrar RB hästar, så har det gått bättre och lättare med Emi som är väldigt osäker, ni kan fråga grannarna i Stavsjö om ni inte tror mig! Med Lapu som är väldigt självsäker och mer dominant har jag lite svårare. Tyvärr kvarstår problemet att mitt stora intresse är hästar, om flera år vill jag fortfarande ha häst, En häst, men jag ska inte ha någon hund, för jag har inte det intresset och viljan att lägga den tiden jag tycker en hund behöver.

Photo 2012-12-27 09 31 10

One thought on “Mitt 2012, den stora bortglömda förändringen

  1. Liz

    Pat och Cesar har båda på var sitt sätt förstått hur man bäst kommunicerar med djuren…
    Vilken jättefin ”Bulle” Emi är, bara älskar bullterriers! Skulle gärna kunna tänka mig ha häst, hund och katt i mitt liv.🙂

Kommentarer inaktiverade.