Mer fart för mer avslappning

Innan det bar av till mina hästar igår så läste jag en artikel skriven av Linda Parelli i augusti magasinet. Linda skrev om vikten av att rida framåt. Hur ryttaren ofta, framförallt med extroverta hästar vill hålla tillbaka hästen så den inte riktigt springer så fort. Detta skapar först oharmoni mellan häst och ryttare. Hästar strävar efter att alltid vara i harmoni, men vi måste först visa att vi förstår de och själva hamna i harmoni med de.

Det andra som händer när ryttaren vill hålla tillbaka en häst är att detta skapar en klaustrofobisk känsla hos hästen. Om hästen är spänd och obekväm så kan vi aldrig börja arbete mot någon sorts samling eller ens samspel för den delen. Det vi alltså måste ta hand om är den mentala och känslomässiga biten av hästen. Innan vi kan börja med det fysiska. Jag säger det ofta, men jag har märkt att jag själv svårt att behålla det i det akademiska arbetet jag börjat med med Nicke och Glodis. Framförallt Glodis.

I artikeln skriver Linda att om din häst höjer huvudet när du ber om trav (oavsett horsenality) be den om att successivt öka traven tills hästen sänker huvudet och börjar slappna av. (Med mycket extroverta hästar bör detta göras på en volt).

Detta är inget nytt egentligen, jag vill alltid se till att trava och galoppera mina hästar innan jag hoppar upp och innan vi ger oss på svårare saker. Har ni lagt märke till att hästarna ofta frustar efter den första galoppen? Det är precis som att vi kan slappna av mer om vi anstränger oss mer.

Just detta problem har jag med Glodis, både ifrån marken och i ridningen. Framförallt under akademiska arbetet. Så trots att hon är Rbi så testade jag det Linda skrev, att be henne öka farten för att inte riskera att hon känner sig instängd. Mycket riktigt fick jag mycket fina resultat! Så fort hon började länga sig så stannade vi och hon fick en godis ( hon är väldigt godisfixerad) väldigt snart hittade hon den mer avslappnade formen, även i övergången skritt till trav som vanligtvis är det mest spända momentet. Traven blev snart saktare och saktare vilket var vårt mål från början, en avslappnad trav, där endast gångarten ändras från skritt till trav, inte hastigheten.

I skritt fortsatte vi att träna på sluta utan staket, och det gick så fint så vi testade en förvänd sluta och Glodis fortsatte att bjuda på sluta i vändningar och vi fick några steg i skrittpiruetter!

20120922-155417.jpg

När jag sedan hoppade upp gick det ännu bättre!
Jag började med fluid rein, där jag vill att Glodis ska stretcha in i bettet. Glodis fick igår testa cradle bettet jag har.( här kan ni läsa mer om min syn på bett och om cradle bettet) Hon har bara ett fåtal gånger ridits på ett vanligt tredelat, och parelli confidence snaffle som är ett tjockare tredelat bett. Jag har då bara tränat de första stegen game of contact med henne, confidence and relaxation även det andra steget, stretching.

Med cradle bettet verkade hon mycket mer bekväm, jag hade tygeln på den lilla ringen som gör att trycket fördelas på fem områden, framförallt nosryggen.
Hon stretshades fint in i bettet och vi kunde hålla en mjuk kontakt. Vi gjorde öppnor och slutor som mot slutet gick alldeles perfekt där hon kunde behålla en lägre form. Hon bjöd mot slutet även på underbara skritt trav övergångar.

Jag gjorde några upptäckter om min egna sits under ridningen, men det tar jag i ett annat inlägg.