Månadsarkiv: september 2012

Skojtävling på repgrimma!

Dyggur (norrköpings islandshästklubb) annordnar en skojtävling för islandshästar den 13e oktober. Jag och Glodis ska vara med! Eftersom Glodis fortfarande inte är helt okej med att ridas på tränsbett (cradle går bra) så blev vi tillåtna att rida på repgrimma vilket jag är väldigt tacksam för! Detta kommer bli en super roligt och alldeles perfekt träningstillfälle! Nu är det hårdträning för Glodis tjocka mage! Såhär svettig var hon efter gårdagens pass!

20120928-153518.jpg

Hon erbjöd massor av tölt igår, vilket är jätte kul! Förutom att vi ska tävla i tregång, och visa skritt trav och galopp. Sen även ett dressyrprogram i skritt och trav.
I vår hoppas vi på en riktigt tävlingsdebut i en officiell tävling!

Glaeda testar ny sadel

20120924-205025.jpg

Glaeda fick äran att testa en av våra vänners sadel idag. En montsegur trapeur (min mamma har en montsegur long distans Island) sadlarna är mycket lika varandra. Den jag testade idag har ett horn (vilket man även kan välja till på den andra modellen) och är nog snäppet längre. Dock var den fortfarande kort och satt bra på Glaeda längdmässigt.

Tyvärr är den för smal där fram. Våra islandshästar är päronlika, där det bredare området kommer vid bogarna. Den bakre hälften av sadeln satt därför väldigt bra, men blev tajt och låg inte ann där fram.

Dock sa inte Glaeda varken bu eller bä för sadeln. Hon var lika underbar att rida som vanligt, och att stretcha i skritt och trav var inga problem, likaså kunde hon ta båda galopperna lila lätt som vanligt..

Väldigt trevligt med horn måste jag säga eftersom jag rider på ett natural Hackamore största delen av tiden, framförallt när vi rider ut på kondis turer, vi har ofta även minst en handhäst med oss. Perfekt sadel för oss med andra ord, synd att den är för smal.
Kanske lika bra, planen är att Glaeda ska bli körhäst, bra sele och vagn är ju inte gratis.

Mer fart för mer avslappning

Innan det bar av till mina hästar igår så läste jag en artikel skriven av Linda Parelli i augusti magasinet. Linda skrev om vikten av att rida framåt. Hur ryttaren ofta, framförallt med extroverta hästar vill hålla tillbaka hästen så den inte riktigt springer så fort. Detta skapar först oharmoni mellan häst och ryttare. Hästar strävar efter att alltid vara i harmoni, men vi måste först visa att vi förstår de och själva hamna i harmoni med de.

Det andra som händer när ryttaren vill hålla tillbaka en häst är att detta skapar en klaustrofobisk känsla hos hästen. Om hästen är spänd och obekväm så kan vi aldrig börja arbete mot någon sorts samling eller ens samspel för den delen. Det vi alltså måste ta hand om är den mentala och känslomässiga biten av hästen. Innan vi kan börja med det fysiska. Jag säger det ofta, men jag har märkt att jag själv svårt att behålla det i det akademiska arbetet jag börjat med med Nicke och Glodis. Framförallt Glodis.

I artikeln skriver Linda att om din häst höjer huvudet när du ber om trav (oavsett horsenality) be den om att successivt öka traven tills hästen sänker huvudet och börjar slappna av. (Med mycket extroverta hästar bör detta göras på en volt).

Detta är inget nytt egentligen, jag vill alltid se till att trava och galoppera mina hästar innan jag hoppar upp och innan vi ger oss på svårare saker. Har ni lagt märke till att hästarna ofta frustar efter den första galoppen? Det är precis som att vi kan slappna av mer om vi anstränger oss mer.

Just detta problem har jag med Glodis, både ifrån marken och i ridningen. Framförallt under akademiska arbetet. Så trots att hon är Rbi så testade jag det Linda skrev, att be henne öka farten för att inte riskera att hon känner sig instängd. Mycket riktigt fick jag mycket fina resultat! Så fort hon började länga sig så stannade vi och hon fick en godis ( hon är väldigt godisfixerad) väldigt snart hittade hon den mer avslappnade formen, även i övergången skritt till trav som vanligtvis är det mest spända momentet. Traven blev snart saktare och saktare vilket var vårt mål från början, en avslappnad trav, där endast gångarten ändras från skritt till trav, inte hastigheten.

I skritt fortsatte vi att träna på sluta utan staket, och det gick så fint så vi testade en förvänd sluta och Glodis fortsatte att bjuda på sluta i vändningar och vi fick några steg i skrittpiruetter!

20120922-155417.jpg

När jag sedan hoppade upp gick det ännu bättre!
Jag började med fluid rein, där jag vill att Glodis ska stretcha in i bettet. Glodis fick igår testa cradle bettet jag har.( här kan ni läsa mer om min syn på bett och om cradle bettet) Hon har bara ett fåtal gånger ridits på ett vanligt tredelat, och parelli confidence snaffle som är ett tjockare tredelat bett. Jag har då bara tränat de första stegen game of contact med henne, confidence and relaxation även det andra steget, stretching.

Med cradle bettet verkade hon mycket mer bekväm, jag hade tygeln på den lilla ringen som gör att trycket fördelas på fem områden, framförallt nosryggen.
Hon stretshades fint in i bettet och vi kunde hålla en mjuk kontakt. Vi gjorde öppnor och slutor som mot slutet gick alldeles perfekt där hon kunde behålla en lägre form. Hon bjöd mot slutet även på underbara skritt trav övergångar.

Jag gjorde några upptäckter om min egna sits under ridningen, men det tar jag i ett annat inlägg.

Värma upp en extrovert!

The horse place skriver ofta små väldigt intressant och givande citat ifrån sina instruktörer Alison och David. Här är en om uppvärmning av LBE hästar!

Alison Jones on getting a LBE horse ready to ride –

”If a horse is exuberant we tend to focus on making sure we can slow them down, but really we need to be sure that we can get an UPwards transition without them leaving the planet. I want to be sure I can get upwards transition; make a mistake and also tag him WITHOUT HIM LEAVING THE PLANET!…..or else I’ll not get on. To be safe to ride the horse has to go forwards without jumping around.”

”Om en häst har sprudlande mycket energi, tenderar vi att se till så vi kan sakta ner den, men egentligen borde vi se till så vi kan Öka gångarten utan att hästen lämnar jorden. Jag vill vara säker på att jag kan byta till en snabbare gångart; göra ett misstag och nudda hästen, utan att den lämnar jorden!… annars hoppar jag inte upp. För att vara säker att ridas måste hästen få framåt utan att hoppa omkring”

 

Det här med skadad häst

Veterinärstudenterna har skrivit ett intressant inlägg om det här med att ha en skadad häst, vems fel är det, och vad säger alla andra?

bland kan jag bli chockad över hur taskiga vissa hästmänniskor är emot varandra och hur vi människor skapat något ”fult” av att en häst är halt eller markerar på ett ben. Under min tid som veterinärstudent så har jag vid många tillfällen stött på människor som haft halta hästar, och som är rädda för ”vad andra ska tycka” när det uppenbaras att deras häst är halt. På något sätt så har det blivit något fult att hästen är skadad och det blir ett himla hyssh om det.

NI kan läsa det här

Det jag märkt är att en halt /sjuk häst är ämnet utomstående hästmänniskor har mest att tycka till om! Jag har sällan fått så många kommentarer på ett inlägg som när jag skrev att Nicke markerade på två ben, och hur jag tänkte gå tillväga. Varför är det så? Är det för att det tyvärr är så vanligt med halta/sjuka hästar att alla har ”erfarenhet” av det?

 

Level 4 har nog aldrig varit så nära!

I helgen var Erika Furberg hos mig för att kolla inför min L4 med Glaeda, RBE. Det var Helt nya saker både för mig och för Glaeda. Hon är alldeles för känslig för sitt eget bästa, så mer ”press” och ännu ”Värre” friendly game fick vi göra tills hon var avslappnad.
Idag var första gången vi lekte sen lektionen. Det var inte lätt, tog längre stund än jag räknat med, men vi slutade när det gick Riktigt bra. Då kom det oväntade. Jag hade lekt i hagen så jag tog bara av grimman, ber jag henne inte om att stanna så går hon alltid iväg. Inte idag, hon stod och väntade medan jag fick ihop repet, och sen följde hon efter mig! Helt frivilligt! Så vi gick in i rundkorallen, och där fick vi vår första spin utan staketet!

Det ”komiska” i det hela är att jag aldrig satt så mycket ”press” eller slagit sticken så hårt i marken som jag gjorde idag. och detta fick min RbE, där friendly game varit hennes fiende, att vilja vara med mig?

Nu är det bara fortsätta surfa på den här vågen och förhoppningsvis hinna filma online L4 så snart som möjligt!

Nicke och Glodis gör också framsteg, båda har påbörjat travarbetet lite smått (det är knappast Trav än) och det går över förväntan. Ska bli spännande att se hur lång tid det tar Nicke (gammal travare) att ha bärkraft istället för påskjut i traven. Trots att han inte travar, men tänker och närmar sig trav så breddar han de där bakbenen något otroligt, han flera decimeter ifrån sin tyngdpunkt. Men så fort han går ner till skritt igen så trampar bakbenet in där det ska vara väldigt fint.

Glodis ska snart få arbeta även under ryttare, drömmen är trots allt att tävla henne så småningom. Det är även dags för mig att rida mer ”dressyr” och lära mig känna vad det är som händer där under. Hennes pass kommer såklart fortfarande att börja ifrån marken.