töltsättning – nästan klara!

12 årig islandshäst, för sent att töltsätta? (lära tölta under ryttare) Nej då!

Glodis vårt fina (lite för tjocka) sto med massor av bagage, det vill säga hon såldes som avelssto då hon ansågs oridbar eftersom inridningen misslyckades (hon bockade varje ryttare)

Nu är hon inte bara inriden sen 4-5 år tillbaka, utan även töltsatt. Allt – the parelli way.

När vi började med parelli blev jag samtidigt ganska trött på islandshästar och alla deras gångarter samtidigt som tölten kan göra mer skada än nytta om man inte ser till hästens mentala, känslomässiga och fysiska. Samtidigt har Glodis  3 mycket fina, rena och väl skiljda gångarter, så jag har varit väldigt lycklig och vi har nu påbörjat level 4 koncept i freestyle och finesse. (hon har för lätt för att falla in i tölt ifrån galoppen så jag misstänker att flygande ombyten inte är något vi ska satsa på, men jag tackar inte nej om hon skulle erbjuda)

Bild ifrån kursen i Falkenberg

sommaren 2010 var vi på 5 dagars clinic för david lichman 5 * parelli instruktör som just har extra erarenhet av gångarthästar. Jag och Glodis skulle då börja på vår Level 3. Så han hjälpte mig lite hur jag ska tänka. Han var glad att se att glodis visar annan gångat när hon hamnar i lite obalans online exempelvis. För vi bygger på det därifrån hästen tar det ”naturligt”, oftast ifrån skritt eller galopp. I glodis fall blev det ifrån skritt. Sen har jag inte tölttränat henne förrän nu i höst när tölten är det enda som hindrar oss ifrån att komma ut på tävlingar. Dock har jag inte varit konsekvent med träningen. men det verkar ha gått bra ändå.

Här om dagen när jag red så fick vi för första gången verkligen igenom tölt, inte skritt, inte snabbare skritt, inte travtaktig tölt, utan tölt. Och mot slutet kunde jag ha tyglarnna helt lösa och hon behöll den! T2 here we come!

idag fick vi inte riktigt lika bra tölt ifrån skritt, men däremot bjöd hon på det ifrån galopp! Och nu kom vi upp i ännu lite mer fart!

Sen måste jag säga att jag är riktigt stolt över hur ”välriden” hon är. det spelar ingen roll om det är hemväg, eller om hon har vilat några dagar och är pigg, Tänker jag stopp så är det bäst jag håller i mig för det blir en ”slidestopp”/tvärnit. Jag vet att behöver jag ta i tyglarna då är inte jag ”igenom” i min kropp! Hon tar den gångart jag ber om utan problem, samtidigt som hon nu kan behålla formen. Hon slappnar av så fort man gör en partial disengagement, och hon är allmänt helt underbar att rida. Malin kanske får äran att rida henne nästa vecka. Först måste jag bara få visa hur fint hon  går nu!

Bild på Glodis ifrån i höstas, när hon precis sattes igång igen.