Drar du sadelgjorden för hårt?

Ett relativt nytt forskningsområde är hur sadelgjorden påverkar hästen och dess prestation. I en nygjord studie från Storbritannien mätte forskarna hur sadelgjordens spänning förändrades beroende på hästens gångart.

Text: Husdjursagronom Sara Slottner

Forskarna använde sig av 19 hästar med varierande utbildningsståndpunkt i hoppning eller dressyr, som i försöket longerades med sadel. Sadelgjorden spändes med antingen 6, 10, 14 eller 18 kilos belastning och sedan registrerade de vad som hände i skritt, trav och galopp.

Ökad spänning i galoppen
När hästarna började skritta minskade spänningen något, för att sedan öka i trav och ytterligare i galopp. När gjorden spänts med 6 kilo ökade spänningen till nästan 10 kilo i galopp, och när den spänts med 18 kilo ökade det till drygt 24 kilo i galopp. Flera studier har visat på en ökning av bröstkorgens omkrets i trav och i galopp, vilket stöds av dessa resultat. Förutom att andningen gör att omkretsen ökar spekuleras det i att även musklernas arbete – speciellt i ryggen – bidrar till ökat omfång.
En intressant observation från försöket är att sadelgjorden i genomsnitt blev mer spänd i vänster varv jämfört med i höger. Det är oklart varför, men förmodligen spelar hästarnas oliksidighet in.

Galoppörer blir trötta fortare
En studie från Australien har visat att en sadelgjord spänd med 18 kilos belastning resulterar i att galoppörer inte orkar springa lika länge som vid 12 kilo. En hårt spänd, elastisk gjord påverkade galoppörernas prestationer mindre än en icke-elastisk gjord – och bredare gjordar var bättre än smala.
I en annan studie räknade samma forskarlag ut att för varje kilo utöver 5 kilo som sadelgjorden spändes minskade sträckan hästen orkade springa med drygt 80 meter. Forskarna har tidigare gjort en undersökning av hur hårt sadelgjorden spänns av jockeyer och har då kommit fram till ett medelvärde på runt 13 kilo, vilket i så fall skulle motsvara 650 meter. I studien spände män generellt sett sadelgjorden betydligt hårdare än kvinnor. Det varierade även stort mellan hästar när man ansåg att den var lagom spänd – som lägst var det bara 3 kilo och som högst 22 kilo.

Riktlinjer kräver mer forskning
Den brittiska forskaren Sue Wright skriver i sin slutsats att ”Further investigation is needed to study the effects of different girth tensions on the pressures exerted by the girth and saddle, and to determine optimal application for the benefit of the horse.”
Förhoppningsvis kommer mer forskning att ge klarhet i om ridhästens prestation påverkas på ett liknande sätt som galoppörens, så att det går att utarbeta riktlinjer som kan användas i praktiken.

Detta inlägg postades i Forskning, Utrustning den av .

Om malinstenstrom

Mitt hästintresse började redan när jag var 2 år. Jag växte upp på landet i Kolmården där vi bodde några meter ifrån en liten hästgård. Jag fick hjälpa till med alla möjliga hästar och ponnys i det stallet, och var mer i stallet än vad jag var hemma. På den vägen började mitt hästintresse och jag började även på ridskola som 7 åring. När jag var 13 år tröttnade jag på att gå på ridskola och började leta foderhäst. Jag hittade då en enögd liten ponny som fångade mitt hjärta med en gång. Midnight Special heter han men kallas Snobben. Nu, 7 år senare har jag fortfarande kvar honom och har även tillökat familjen med en liten lusitano vallack på snart 2 år vid namn Exito. Som många andra red jag vanlig traditionell dressyr, och tränade för tränare väldigt regelbundet. Under alla dessa år kände jag att Snobben och jag inte arbetade med varann, vi arbetade emot varann. Såfort jag bad om arbete så bockade han och sparkade bakut och flög rätt upp i luften, han stenvägrade med andra ord. Jag tog ut en equiterapeut för att kolla igenom honom och det visade sig att han var dubbelsidig halt i både kot och knäleden. Det blev en lång vila och många sprutor. Jag blev helt förkrossad över att min lilla älskade ponny har haft ont hela tiden, och började ifrågasätta varför det blir såhär. Varför så himla många hästar råkar ut för inflammationer i alla möjliga leder. Jag började läsa allt jag kom åt på internet, och kom fram till att så man tränar i traditionell dressyr är inget jag vill göra med min ponny. Jag tog kontakt med en tränare inom Akademisk Ridkonst, och fick även upp ögonen för Natural Horsemanship. I samband med detta släppte jag ut snobben på lösdrift, med nästintill fri tillgång på mat och tog strax därefter av skorna på honom. Det var inte förrän 2 år senare som jag hittade min Parelli instruktör Joanna, som jag nu även har fått äran att ha en blogg tillsammans med.

One thought on “Drar du sadelgjorden för hårt?

  1. agnesbillberg

    Svar: Välskriven kommentar! Jag tror inte jag fick igenom alla mina tankar riktigt, men nej, självklart har inte långt ifrån bara ridning att göra, men det var den närmsta översättningen jag kunde komma på. Försökte få igenom att, som jag förstått det, och skrev ju ”jobba med hästarna genom att lära sig hur de funkar, lära sig om deras instinkter, om flocklivet och om hästarnas beteenden. Vi talar nu om kommunikation som man får genom att observera vilda hästar och därav bygga ett samband som liknar ett samband mellan hästarna.”🙂

    Jag tycker det är synd att det är så många som utövar de olika grenarna inom ridsporten, men kan så väldigt lite om dem. Väldigt få som läst sig in på historia, principer, eller VARFÖR man gör saker och ting. Tyvärr. Men därav finns våran blogg, hehe!

    – Agnes, stalltjej.se

Kommentarer inaktiverade.