Svar på frågestund

Från Olivia:

Jag skulle vilja höra mer om allt såklart då jag är ett troget fan, haha! Och jag ser fram emot svaren på alla frågor ni fått och kommer att få! Men som jag har förstått det så håller båda ni på med akademisk ridkonst, eller har jag fel? Så min fråga är hur ni ser på AR och kanske vad ni ser för skillnader och likheter mellan AR och traditionell dressyr som man tävlar. Skulle vara jättespännande!
MVH

Hej Olivia!

Både jag och Joanna hämtar mycket inspiration från Akademisk Ridkonst. Då jag alltid har älskat dressyr har jag fördjupat mig lite extra i det och tränat lite mer AR medan Joanna har  fokuserat på PNH.
Jag tycker att AR har en mycket bra filosofi och grund, man sätter sina mål efter hästens förutsättningar och rider som att dressyr är till för hästen och inte hästen för dressyren. Alltså – alla hästar som tränas behöver någon form av dressyr! Framförallt hästar som rids, då ridning helt enkelt är något som lätt bryter ner hästen, istället för att stärka den. Därför vill man inom AR skola hästens bakben så de kan bära mera vikt för att avlasta frambenen.
Dock är inte jag en sådan person som följer allt inom ett visst ämne, utan jag hämtar inspiration lite här och där.

Jag tycker att det är en enorm skillnad mellan traditionell dressyr och AR. Tankesättet är det samma – Man vill att hästen ska bära upp sig i balans. Men tillvägagångssättet är helt olika, och jag tycker det är väldigt sällan man ser ryttare på elitnivå har kommit dit, utan det är dom med mest spektakulära gångarter som tar sig till toppen, hur obalanserad hästen än kan vara. Vilket jag tycker är väldigt tragiskt!

Först och främst kan jag nämna formen:

Traditionell Dressyr

Formen som nämns ovan är en mycket vanlig form inom den traditionella dressyren, och värst av allt – Den är helt accepterad! Man ser det inte som något fel, utan det är så det ska vara tycker man.

Akademisk Ridkonst

  • Längre form där hästen jobbar med sin överlinje och lyfter sin bröstkorg
  • Näsan i eller något framför lodplanet
  • I och med den längre halsen får hästen bättre möjlighet till att höja sin rygg och trampa under sig
  • Avslappnad
  • Minimala hjälper
  • Man strävar efter en ren takt
  • Hästen sträcker sig framåt mot bettet istället för att dra bak näsan för att komma undan det
  • Hästen jobbar med sina bekben som svingar in under tyngdpunkten

Sedan är det också skillnad på hur man går till väga inom de olika stilarna. Inom traditionell så rider man mycket med ledande tygeltag, en innerskänkel som ligger an som hästen ska runda sig runt, och ett stöt på yttertygeln. Även om målet är att man ska rida med sitsen, så har jag ärligt talat aldrig varit med om någon som gjort det. För släpper de tyglarna så kan de genast inte stanna o svänga sin häst längre.

Medan man inom AR strävar efter att rida med sitsen – och verkligen gör det inom praktiken också! Dina axlar styr hästens bogar, ditt bäcken styr hästens bäcken, din blick styr hästens blick osv. Här använder man heller inga ledande tygeltag när man ska ställa och böja sin häst, utan man gör det genom trängande tygeltag (om inte hästen enbart lyssnar på sitsen).

Vissa veterinärer rekommenderar AR som rehabilitering av vissa skador. Bara det säger hur stor skillnad det är mot traditionell dressyr!🙂 Inte har man hört någon säga: Rid mera dressyr! För att exempelvis bli av med en inflammation.
AR är också så mycket mer än ridning, innan man ens sitter upp ser man till så hästen kan skolorna från marken och även forma sig. Dels för att muskla sig innan man lägger till extra tyngd, och för att när man sedan rider ska inget vara ”nytt” utan hästen kan redan rörelserna och hjälperna.

Slutmålet inom den traditionella dressyren är piaff och passage. Men inte inom AR, där kan man även komma till skolor ovan mark och exempelvis levaden, som är den mest samlande ”rörelsen”. En piaff ska vara så ”satt” att hästen kan gå ur den i en levad. Men hästarna inom grand prix kan inte lägga så mycket vikt på bakbenen att den kan gå ur piaffen och in i en levad.

Detta inlägg postades i Frågestund, Konsten att rida Dressyr den av .

Om malinstenstrom

Mitt hästintresse började redan när jag var 2 år. Jag växte upp på landet i Kolmården där vi bodde några meter ifrån en liten hästgård. Jag fick hjälpa till med alla möjliga hästar och ponnys i det stallet, och var mer i stallet än vad jag var hemma. På den vägen började mitt hästintresse och jag började även på ridskola som 7 åring. När jag var 13 år tröttnade jag på att gå på ridskola och började leta foderhäst. Jag hittade då en enögd liten ponny som fångade mitt hjärta med en gång. Midnight Special heter han men kallas Snobben. Nu, 7 år senare har jag fortfarande kvar honom och har även tillökat familjen med en liten lusitano vallack på snart 2 år vid namn Exito. Som många andra red jag vanlig traditionell dressyr, och tränade för tränare väldigt regelbundet. Under alla dessa år kände jag att Snobben och jag inte arbetade med varann, vi arbetade emot varann. Såfort jag bad om arbete så bockade han och sparkade bakut och flög rätt upp i luften, han stenvägrade med andra ord. Jag tog ut en equiterapeut för att kolla igenom honom och det visade sig att han var dubbelsidig halt i både kot och knäleden. Det blev en lång vila och många sprutor. Jag blev helt förkrossad över att min lilla älskade ponny har haft ont hela tiden, och började ifrågasätta varför det blir såhär. Varför så himla många hästar råkar ut för inflammationer i alla möjliga leder. Jag började läsa allt jag kom åt på internet, och kom fram till att så man tränar i traditionell dressyr är inget jag vill göra med min ponny. Jag tog kontakt med en tränare inom Akademisk Ridkonst, och fick även upp ögonen för Natural Horsemanship. I samband med detta släppte jag ut snobben på lösdrift, med nästintill fri tillgång på mat och tog strax därefter av skorna på honom. Det var inte förrän 2 år senare som jag hittade min Parelli instruktör Joanna, som jag nu även har fått äran att ha en blogg tillsammans med.

3 thoughts on “Svar på frågestund

  1. Olivia

    Tack för svar! Om det är ok för dig Malin så publicerar jag svaret på min egna blogg också så jag kan spara det😀

  2. Ingela Munther

    Mycket bra förklarat. Hoppas att många inser skillnaden, för hästarnas skull.

Kommentarer inaktiverade.