Bettets påverkan på hästen – del 9

Klicka på bettets påverkan på hästen så ser ni de tidigare delarna ur serien. Källa kommer i sista inlägget.

Steg och rörelser

Hästens steg och rörelsemönster påverkas också av bettet, både mer ”direkt” och på grund av de smärtreaktioner bettet orsakar. Hästens steg (rörelser) är sammanlänkade med huvudets pendlande rörelser i de olika gångarterna. Speciellt i galopp gör huvudrörelserna att hästen behöver använda betydligt mindre energi, eftersom huvud och hals bl. a. fungerar som en motvikt som drar med hela hästens kropp, till exempel med hjälp av de ligament som går genom hästens nacke och fäster i ryggraden.

När hästen galopperar är andningen dessutom synkroniserad med hästens steg (hästen tar ett andetag/steg) och rörelserna påverkar andningen direkt – i fas ett (längst till höger i bild) skiftar bukhålans inre organ bakåt och drar med sig diafragman, vilket gör att lungorna vidgas och hästen kan andas in utan att behöva använda musklerna i någon större utsträckning – ingen energi behöver
läggas på själva inandningen. I fas tre (längst till vänster i bild) när hästen sänker huvudet och skiftar kroppsvikten framåt pressar också bukens inre organ framåt mot diafragman och luften pressas ut ur lungorna – hästen andas ut.

Det faktum att bettets användning påverkar hästens andning gör att det också påverkar hästens rörelser och rörelsefrihet, och inverkan på hästens rörelsefrihet (med hjälp av bettet) påverkar hästens andning. Hästar med bett i munnen blir ofta stela eller ”låsta” i nacken och resten av kroppen. Ryttare använder också ofta tyglarna, och därmed bettet, för att hålla huvudet stilla eller i en önskvärd position.

Bettlöst

Många tror att man tappar all kontroll över hästen genom att ta bort bettet, och vågar inte pröva bettlösa alternativ på sin häst eftersom den vanligtvis ”sticker” eller är okontrollerbar med sitt vanliga träns. Eftersom det oftast är bettet som är orsaken till beteendet kan det vara en bra idé att pröva använda ett bettlöst träns. Det är viktigt att komma ihåg att hästen inte vänjer sig vid ombytet efter en minut, och att den fortfarande kan ha kvar vissa beteenden ett tag efter bytet.

Innan man byter till bettlöst för första gången bör man gå till en tandläkare som kan titta hästen i munnen och se så att den inte har några skador. Det är väldigt vanligt att vanliga engelska nosgrimmorna och aachenremmarna är felanpassade vilket leder till att kinderna skavs mot tänderna. De bettlösa tränsen trycker oftast på samma ställen som dessa två nosstycken vilket än en gång kan utlösa smärtan. Man ska inte glömma att även fast man har gjort sig av med en smärtorsak kan hästen fortfarande ha ont (eller minnas smärtan) och man blir inte av med problemet genom att skaffa ett ”skarpare” bettlöst träns lika lite som om man skulle skaffa ett skarpare bett.

Gå till nästa del

Detta inlägg postades i Bettets påverkan på hästen, Forskning, Hästfakta, Utrustning den av .

Om malinstenstrom

Mitt hästintresse började redan när jag var 2 år. Jag växte upp på landet i Kolmården där vi bodde några meter ifrån en liten hästgård. Jag fick hjälpa till med alla möjliga hästar och ponnys i det stallet, och var mer i stallet än vad jag var hemma. På den vägen började mitt hästintresse och jag började även på ridskola som 7 åring. När jag var 13 år tröttnade jag på att gå på ridskola och började leta foderhäst. Jag hittade då en enögd liten ponny som fångade mitt hjärta med en gång. Midnight Special heter han men kallas Snobben. Nu, 7 år senare har jag fortfarande kvar honom och har även tillökat familjen med en liten lusitano vallack på snart 2 år vid namn Exito. Som många andra red jag vanlig traditionell dressyr, och tränade för tränare väldigt regelbundet. Under alla dessa år kände jag att Snobben och jag inte arbetade med varann, vi arbetade emot varann. Såfort jag bad om arbete så bockade han och sparkade bakut och flög rätt upp i luften, han stenvägrade med andra ord. Jag tog ut en equiterapeut för att kolla igenom honom och det visade sig att han var dubbelsidig halt i både kot och knäleden. Det blev en lång vila och många sprutor. Jag blev helt förkrossad över att min lilla älskade ponny har haft ont hela tiden, och började ifrågasätta varför det blir såhär. Varför så himla många hästar råkar ut för inflammationer i alla möjliga leder. Jag började läsa allt jag kom åt på internet, och kom fram till att så man tränar i traditionell dressyr är inget jag vill göra med min ponny. Jag tog kontakt med en tränare inom Akademisk Ridkonst, och fick även upp ögonen för Natural Horsemanship. I samband med detta släppte jag ut snobben på lösdrift, med nästintill fri tillgång på mat och tog strax därefter av skorna på honom. Det var inte förrän 2 år senare som jag hittade min Parelli instruktör Joanna, som jag nu även har fått äran att ha en blogg tillsammans med.