Svar på frågestunden del 3

Från Pia

Hur kom det sig att ni fastnade just för parelli och inte Monty Roberts t.ex?

Joanna: Jag och min mamma har för många år sen varit på en Kelly Marks (monty roberts utbildad) clinik som hölls i Sverige. Hon hade flera problemhästar hon skulle ”fixa”, och jag kommer ihåg att cliniken inte gjorde något intryck på mig. Vi gick även hem och försökte lastträna vår Glaeda på det sättet hon visade. Men för att lyckas med det måste man ha höga, flyttbara rundkorallstaket och flertalet medhjälpare. Inte riktigt vad man har i bakfickan.

Comunication through understanding and psychology

Sen var vi på en mässa i Nyköping en gång och såg då en uppvisning med bland annat Erika Furberg (Parelli instruktör). De red hade hästarna lösa, utan huvudlag, hoppade, svängde, stannade, och lastnade på mängder av olika sätt. Vi fick även med oss en gratis inspirations dvd. Min mamma var väldigt imponerad – jag ville tävla.

Sen dess har vi även märkt hur parelli alltid omnäns positivt av andra duktiga ”Nh” horseman. Om jag komemr ihåg rätt så säger Alexander Nevzorov i sin långa film om hästen ”Parelli har gjort livet bättre för många hästar, även om de har ett bett i munnen”. Samtidigt som många inom vår barfota-värld höll på med parelli. Som bland annat Dalpraktiken. 

Så när vi köpt ett bockande sto, och tränare efter nh tränare inte fungerade så var Parelli nästa steg. och med deras hemstudiekurser och savvy club så var det inte svårt att fortsätta på egen hand, då instruktören bor i Norrland.

Malin: Jag blev väldigt inspirerad av att se det Norah Kohle kunde göra med sina hästar, och på den vägen blev det att jag hittade Joanna här i närheten.

  • 
Jag har sett mer än en Parelli-människa vara hutlöst stränga t.ex blir jättearga, vevar med rep och skriker om t.ex en häst går in i fel box, med argumentet att han vet minnsan vilken box som är hans… (han gick in i sin gamla box, inte den nya som han fått i en del av stallet där han inte såg de andra hästarna alls)

Som alltid finns det bra och dåliga exempel på allt, inom allt, och bara för att man säger sig hålla på / följa något så betyder det inte att man direkt / eller någonsin, verkligen gör det till 100%. Egentligen ska ni även ta det jag skriver och säger är parelli med en nypa salt, då jag (än – förhoppningsvis) inte har fått en ”parelli -stämpel” att jag är instruktör och det jag gör och säger verkligen är 100% parelli. De har själva skrivit någonstans ”Vi får massor med klagomål om folk som säger sig hålla på med Parelli, men vi har inte fått några klagomål på våra utbildade instruktörer.”

Men för att besvara din fråga mer. En känslomässig människa är ett big no no! En arg/frustrerad människa beter sig som ett rovdjur, inte som en lugn och samlad ledare en häst i alla tillfällen kan lita på. Människans första (av fyra) ansvar är att Inte bete sig som ett rovdjur, att vara mentalt, känslomässigt och fysiskt redo/samlad.  Frustration och våld kommer alltid när kunskapen tagit slut. Men en förändring sker inte över en natt, det krävs självinsikt och vilja för att börja agera i helt andra banor.

jag ville över - hon stanna. Finns det någon anledning till att inte skratta åt det?

  • 
Jag har tre hästar hemma just nu och mitt kallblod Linn är 8 år och en riktig flockledare. De andra är 3 och 2 år. O visst är jag ledare över den häst jag handskas med för tillfället men i hjärta och själ så ser nog alla tre hästarna att det är Linn som är högst upp. Linn blir tokig om jag går iväg med någon av unghästarna… alltså litar hon inte på att jag klarar av att skydda den? Eller?

Det är svårt att säga utan att ha träffat dig och dina hästar. Men jag tror du har rätt i det du skriver. Det är flockledarens uppgift att skydda sin flock. Vår nordis är låg i rang, men väljer alltid att beskydda små shettis ston. Hon blir deras flockledare. Om shettisen varit på äventyr kan noridsen ha varit lite orolig och gnäggat. Likaså om resten av flocken varit på äventyr (islandshästar kan krypa, vilket nordisar inte kan) så blir hon orolig. Det är en naturlig reaktion. Hästar knyter ibland även starkare band till vissa indivier, och när just denna individ lämnar flocken kan de bli oroliga.

  • Ibland tror jag att Linn även ser sig själv som ledare över mig. Hon låter mig hålla på för att det är lugnast så, och hon får mat, kel och omvårdnad. 

Ja så kan det vara många gånger med LBI hästar, utan att man lägger så stort märke till det. Jag har hört Linda Parelli återberätta en historia, ”Jag hade inga problem med min häst – tills jag började med Parelli.” Då ber vi hästen om att flytta sig för oss när vi ber om det, starka individer som aldrig sett människor agera som flockledare kan då ha något emot det. Det handlar då inte så mycket alltid om vem flyttar vem, utan snarare om tillit, att hästen ska lita på att det vi vill, eller leder den till kommer inte att vara farligt.

Jag har därför upptäckt att när en LB häst blir så rädd att den blir Right brain och bara agerar efter sina överlevnadsinstinkter, så är dessa reaktioner alltid mycket starkare och svårare att arbeta med. Än om en häst som är född right brain blir rädd, dessa hästar har inte samma självsäkerhet och letar då snarare efter en ledare. Medan Left brain hästarna vill ta saken i egna händer.

One thought on “Svar på frågestunden del 3

  1. Pia

    Tack så jättemycket för bra svar.
    Det är ungefär som jag själv tänker. Jag tycker också att Monty Roberts har många redskap till hjälp, Förstår att kroppspåket är väldigt viktigt och att vara kroppsmedveten och veta var man styr sin energi men det fokuserar ju ni oxå på.
    Härlig bild, jag skrattar också mycket med mina hästar. Vi har ett jättestort ansvar att inte ”utöva maktmissbruk” bara för att vi kan, utan respektera dessa nyfikna, vänliga, smarta känsliga djur och ge dem ett gott häst-liv. Ett exempel: Jättetrött efter natt-jobb men sugen på att rida och det är unghästens tur. Kanske inte jättelämpligt, jag kommer inte att vara lugn, alert och avspänd….. Vi gjorde ett mellanting. Grimma, barbacka och strosade rundor och tränade på att bara stå stilla, se ut över nejderna, inte bli rädd för hundarna som lekte i buskagen. Blev en härlig stund för oss båda. Avslappnande och mysigt.

    Ha det bäst.

Kommentarer inaktiverade.