Bettets påverkan på hästen – del 7

Läs del 1, del 2, del 3, del 4, del 5 och del 6 här. Källa kommer i sista inlägget.

Andning – Hals, lungor och luftvägar

Det är omöjligt för hästen, liksom för alla däggdjur, att både andas och äta samtidigt, och då hästen inte kan andas genom munnen (utom vid DDSP – se nästa avsnitt) är det viktigt att halsens ”växlande” funktion mellan sväljning och andning fungerar som den ska. När en häst rör sig i frihet har den munnen stängd och ingen luft kommer in i munhålan.

Visar hur andningsvägarna och matstrupen/svalget korsar varandra

Struplockets och mjuka gommens placering hos en häst som sväljer

Struplockets och mjuka gommens placering hos en häst som andas

När man placerar ett bett i hästens mun triggar det matsmältningsreflexer – ökad salivproduktion, rörelser i läppar och tunga och hästen börjar tugga. Detta aktiverar det parasympatiska nervsystemet vilket bl.a. sänker hjärtverksamheten och blodtrycket och leder mer blod till matsmältningssystemet – vilket är en direkt motsats till vad man vill när hästen ska prestera. Bettet orsakar dessutom (som nämnt i tidigare avsnitt) smärta, vilket i sin tur aktiverar det sympatiska nervsystemet – som istället försöker höja hjärtfrekvensen och blodtrycket, och leda bort blod från matsmältningssystemet.
Halsmuskulaturen får alltså (under ansträngning med bett i munnen) samtidigt både signaler om att äta/svälja och andas, vilket kan resultera i kräkreflexer i halsmuskulaturen och att hästen får svårt att andas, eftersom luftvägarna inte är fullständigt öppna.

DDSP (Dorsal Displacement of the Soft Palate)

När hästen andas hålls struplocket (epiglottis) öppet och passar in bakom den mjuka gommen (längst bak i munnen) vilket håller luftvägarna öppna, svalget stängt och förhindrar mat eller vätska från att komma ner i lungorna från munhålan.
DDSP är ett tillstånd där struplocket ”släpper” från den mjuka gommen. Detta är fullständigt normalt när hästen sväljer men ska inte ske när hästen andas. När DDSP sker vid andning hamnar struplocket i vägen och bromsar upp luften på väg ner i lungorna. Hålet bakom den mjuka gommen blir dessutom mycket mindre (eftersom struphuvudet inte håller det öppet) och lika mycket luft kan inte passera. – Att luftintaget hämmas medför luft- och syrebrist och hästen ”kvävs” långsamt. När struplocket inte ”håller fast” den mjuka gommen fladdrar denna vid in- och utandning, vilket ibland skapar ett gurglande, ”rytande” (roaring) eller vibrerande missljud.

T.v. normalt (friskt) struplock (E) över den mjuka gommen (SP). T.h. DDSP – struplocket är försvunnet under den mjuka gommen

Hästen kan som sagt normalt inte andas genom munnen, men vid DDSP är detta möjligt (även om luftintaget är mycket litet) eftersom struplocket inte avseglar munhålan från luftstrupen. I vanliga fall återställs också struplocket till sin normala position (DDSP försvinner) när hästen sväljer, men problemet kan också bli kroniskt.
DDSP kan orsakas av olika sjukdomstillstånd eller ha ”mekaniska” orsaker.

Det finns fem olika orsaker till DDSP (när det inte är orsakat av ett sjukdomstillstånd):

  1. Att luft kommer in i munhålans bakre del på grund av att munnen är öppen; detta destabiliserar den mjuka gommen som då påverkas av (och ”fladdrar”) vid in- respektive utandning. Högre hastigheter medför snabbare och kraftigare andetag vilket förvärrar problemet.
  2. Att hästen drar tillbaka tungan bakom bettet vilket trycker upp den mjuka gommen ovanför struplocket.
  3. För mycket vertikal böjning i nackleden (vilket bl. a pressar upp den mjuka gommen) eventuellt kombinerat med någon av de andra orsakerna.
  4. Kräkreflexer i halsmuskulaturen orsakade av motsatta nervsignaler för sväljning/andning.
  5. Förvirring i halsmuskulaturen (inte kräkreflexer men halsfunktionen kan låsa sig).

Onaturlig lyftning av den mjuka gommen är ett förstadium till DDSP.

Gå till nästa del

Detta inlägg postades i Bettets påverkan på hästen, Forskning, Hästfakta, Utrustning och taggad den av .

Om malinstenstrom

Mitt hästintresse började redan när jag var 2 år. Jag växte upp på landet i Kolmården där vi bodde några meter ifrån en liten hästgård. Jag fick hjälpa till med alla möjliga hästar och ponnys i det stallet, och var mer i stallet än vad jag var hemma. På den vägen började mitt hästintresse och jag började även på ridskola som 7 åring. När jag var 13 år tröttnade jag på att gå på ridskola och började leta foderhäst. Jag hittade då en enögd liten ponny som fångade mitt hjärta med en gång. Midnight Special heter han men kallas Snobben. Nu, 7 år senare har jag fortfarande kvar honom och har även tillökat familjen med en liten lusitano vallack på snart 2 år vid namn Exito. Som många andra red jag vanlig traditionell dressyr, och tränade för tränare väldigt regelbundet. Under alla dessa år kände jag att Snobben och jag inte arbetade med varann, vi arbetade emot varann. Såfort jag bad om arbete så bockade han och sparkade bakut och flög rätt upp i luften, han stenvägrade med andra ord. Jag tog ut en equiterapeut för att kolla igenom honom och det visade sig att han var dubbelsidig halt i både kot och knäleden. Det blev en lång vila och många sprutor. Jag blev helt förkrossad över att min lilla älskade ponny har haft ont hela tiden, och började ifrågasätta varför det blir såhär. Varför så himla många hästar råkar ut för inflammationer i alla möjliga leder. Jag började läsa allt jag kom åt på internet, och kom fram till att så man tränar i traditionell dressyr är inget jag vill göra med min ponny. Jag tog kontakt med en tränare inom Akademisk Ridkonst, och fick även upp ögonen för Natural Horsemanship. I samband med detta släppte jag ut snobben på lösdrift, med nästintill fri tillgång på mat och tog strax därefter av skorna på honom. Det var inte förrän 2 år senare som jag hittade min Parelli instruktör Joanna, som jag nu även har fått äran att ha en blogg tillsammans med.

5 thoughts on “Bettets påverkan på hästen – del 7

  1. Sara

    Så hästar har kräkreflexer men kan inte spy? Vad har kräkreflexen för funktion då?

    1. malinstenstrom Inläggets författare

      Jag tror det är ungefär samma sak som att hästar kan känna ”åksjuka” då något som motsvarfar människans kräkreflex sätter igång. Vissa hästen kan få det fenomenet när de åker transport eller båt. Det finns lite att läsa om det på internet om du vill läsa mer om det.

    1. joannanieznaj

      Det som beskrivs som kräkreflexer är en muskulär rörelse/sammandragning som kan jämföras med det som hos oss kallas kräkreflexer, då hästar inte kan kräkas vilket jag antar är det du syftar på.

Kommentarer inaktiverade.