Bettets inverkan på hästen- Del 3

Läs del 2 och del 1 här. Källa kommer i sista inlägget.

Hästens mun

Överkäken hos en hingst

Precis som hos oss människor har hästens mun i uppgift att mala sönder och ”sortera” foder (gräs). Munnen är matspjälkningssystemets första anhalt där den grövsta nedbrytningen av maten sker genom tuggning.
Tänderna är uppbyggda av tandben, cement och emalj. Emaljen är det hårdaste man kan hitta i kroppen och det som maler fodret med hjälp av vassa åsar på tändernas tuggyta. Saliv bildas i och med att hästen har något i munnen (tuggar) för att blöta upp fodret så det kan passera nästa del i digestionssystemet, svalget och foderstrupen, obehindrat. Till skillnad från människan har hästen däremot inga enzymer i saliven.

Bettets önskade plats i munnen är på lanerna, vilket är det tandlösa området i hästens mun som man finner mellan framtänderna och kindtänderna. Lanerna är två knivskarpa kanter som täcks endast av ett tunt lager tandkött och slemhinna (ca 2 mm). Tandköttet är i sin tur ombildad benhinna som har i uppgift att förse skelettet med viktiga näringsämnen.

Tänderna växer ungefär 2 mm per år. Mjölktänderna byts ut successivt (2,5 – 4,5 år) och en häst ska ha bytt alla tänder vid 5 års ålder.

Tungan är en muskel som vars huvudsakliga uppgift är att transportera fodret i munnen. Tungan tar upp hela munhålan innanför tänderna och det finns alltså egentligen ingen plats för bettet, utan man gör plats för det.

Underkäken är mycket smalare än vad man kan tro genom att titta på hästens huvudform. En fullvuxen, stor arbetshästs kranium mättes och avståndet mellan underkäkens laner (smalaste området i hästens mun) visade sig vara 2 cm. Det tandlösa områdets uppmättes till 4 cm långt.

Vargtänder

Det är inte alla hästar som har vargtänder, ungefär hälften. För hästar i det fria utgör vargtänder inget problem men när man lägger ett bett i hästens mun orsakar den stor smärta vid tryck (från t ex bettet). De som vill betsla sin häst brukar därför få rådet att ta bort tanden genom en enkel operation.

Gå till del 4

Detta inlägg postades i Bettets påverkan på hästen, Forskning, Hästfakta, Hästhållning, Utrustning den av .

Om malinstenstrom

Mitt hästintresse började redan när jag var 2 år. Jag växte upp på landet i Kolmården där vi bodde några meter ifrån en liten hästgård. Jag fick hjälpa till med alla möjliga hästar och ponnys i det stallet, och var mer i stallet än vad jag var hemma. På den vägen började mitt hästintresse och jag började även på ridskola som 7 åring. När jag var 13 år tröttnade jag på att gå på ridskola och började leta foderhäst. Jag hittade då en enögd liten ponny som fångade mitt hjärta med en gång. Midnight Special heter han men kallas Snobben. Nu, 7 år senare har jag fortfarande kvar honom och har även tillökat familjen med en liten lusitano vallack på snart 2 år vid namn Exito. Som många andra red jag vanlig traditionell dressyr, och tränade för tränare väldigt regelbundet. Under alla dessa år kände jag att Snobben och jag inte arbetade med varann, vi arbetade emot varann. Såfort jag bad om arbete så bockade han och sparkade bakut och flög rätt upp i luften, han stenvägrade med andra ord. Jag tog ut en equiterapeut för att kolla igenom honom och det visade sig att han var dubbelsidig halt i både kot och knäleden. Det blev en lång vila och många sprutor. Jag blev helt förkrossad över att min lilla älskade ponny har haft ont hela tiden, och började ifrågasätta varför det blir såhär. Varför så himla många hästar råkar ut för inflammationer i alla möjliga leder. Jag började läsa allt jag kom åt på internet, och kom fram till att så man tränar i traditionell dressyr är inget jag vill göra med min ponny. Jag tog kontakt med en tränare inom Akademisk Ridkonst, och fick även upp ögonen för Natural Horsemanship. I samband med detta släppte jag ut snobben på lösdrift, med nästintill fri tillgång på mat och tog strax därefter av skorna på honom. Det var inte förrän 2 år senare som jag hittade min Parelli instruktör Joanna, som jag nu även har fått äran att ha en blogg tillsammans med.