Helgens insikt – vad är det vi utsätter oss för egentligen?

I helgen har jag haft lite kurs och några privatlektioner, under en av lektionerna som faktiskt var till häst nu, då flickorna är nästan färdiga med Level 2 online, så det är mer än dags att lägga ner mer tid på freestyle ridningen. I vilket fall så reflekterade jag lite över att det är ett under att det stoets ryttarinnor lever och är helt oskadda. Kort sagt så blir fux stoet så right brain av att hoppa ett litet hinder, Ifrån marken, att det knappt går att få stopp på henne. Hon tävlas i hoppning.

Flera gånger under ridpasset frågade jag hur det känns där uppe ” Hon är lugn!” fick jag till svar med ett leende varje gång.

Då kom jag att tänka på något Linda Parelli har berättat många gånger. Första gången Pat Parelli träffade Linda och Regalo, så sa han

”Jag skulle inte rida den där hästen”

och då har Pat Parelli ridit rodeo preffesionellt under många många år. och HAN skulle inte rida den hästen?

Tillbaka till min lektion. Att rida en ”het” häst och försöka träna på något kommer inte på frågan, hon ska först och främst bli lugn och kontrolerbar, om jag får bestämma. Men det är inte så det brukar vara.

Gammal bild på Bus-Nicke

Idag lekte jag med Nicke, som alltid så lekter jag lite med hästarna med sadeln på innan jag ska rida,  så jag kan spänna i omgångar och se så att allt ligger där det ska. HEJ RODEO! hade jag i andra änden av linan. Nicke som ändå är 16 år, varit riden, med sadel, största delen av de åren, betedde sig som om han var under inridning. Blandat med lite extra energi så var det bock och skutt och stegring i flera minuter innan han var på jorden igen. Jag var så oförberädd så repet fastnade emellan frambenen i första stegringen. Han är tillräckligt Parelli tränad för att börja Tänka ”oj jag sitter fast bäst jag väntar tills hon tar loss mig”.  I varje varvbyte så upptäckte han något nytt som flaxade till och han for iväg.

Tänk om jag  glatt hoppat upp och ridit ut direkt?

3 thoughts on “Helgens insikt – vad är det vi utsätter oss för egentligen?

  1. Pia

    Hej igen. Jag har ridit sedan jag var sex år fram tills jag var 22, uppehåll i 24 år för att barn o arbete tog all tid och nu är jag i farten igen sedan tre år tillbaka. Och jag tycker fortfarande att det är lättare att hantera oroliga hästar när jag rider dem. Känner mig säkrare och upplever även att hästarna blir lugnare när jag sitter på dom än när jag ler dom. (gäller alltså bara vid de tillfällen då hästarna är sprattiga av rädsla eller av blåst eller bara allmänt glad-pigga) Annars tycker jag det är samma, vare sig jag rider eller arbetar dom från marken. Har förstått att jag är ganska ensam om detta. Kommentarer?

    Mvh Pia

    1. joannanieznaj Inläggets författare

      Självklart är det så att man är bekvämast i att göra det man har mest erfarenhet av. Hantering från marken existerar knappt och man vet inte ens hur man håller sig säker. Men tänk om alla visste det, bara hur man ser till att inte bli översprungen, så tror jag på att det är säkrare än att sitta på hästen, avramlingar kan sluta riktigt illa, medan om man står på marken och inte blir översprungen så kan inte mycket hända?

  2. Pia

    Så klart. 🙂 Det är för att jag inte lärt mig riktig hästhantering från marken. För 25 år sedan var det ju inte så poppis. Det var leda i grimma o grimskaft och longera i träns, sadel och inspänningstyglar som gällde. Jag fortsätter att lära mig här och på andra sighter med glädje.🙂 Tack.

Kommentarer inaktiverade.