Mask special

Hitta ett bra inlägg om det här med maskar och avmaskning hos veterinärstudenterna 

Eftersom våren är på väg så vet vi också att de (o)härliga små maskarna är på framfart och det är dags att fundera över våra avmaskningsrutiner! Detta är en sammanfattning på maskproblematiken vi hästägare står inför. Långt inlägg men matnyttig fakta.

Varför tjatar alla om dessa avmaskningsrutiner och att man ska ta träckprov? På senare år har vi fått en ökad resistens inom läkemedelsgruppen avmaskningsmedel. Maskarna har anpassat sig och dör inte alltid när vi avmaskar och därför måste vi börja ”spara” på medlet vi har kvar. Nu ska vi ha maskkunskap här på bloggen.

Hästar kan leva obekymrat med en liten mängd av vissa maskar utan att man avmaskar och därför är det är bra att ta träckprov för att få reda vilken mask din häst har och i vilken mängd. Kanske behöver den inte avmaskas? Många tänker: ”Ja men om jag tar träck-prov på min häst och det visar sig att den har mycket mask så måste jag ändå avmaska, så då är de lika bra att göra det direkt”. Detta tänk måste vi komma bort ifrån, för alla måste vara med om vi ska lyckas hålla tillbaka maskarna. Det är samma sak med antibiotikaanvändningen: Alla bäckar små. Medel som vi stoppar i våra hästar kommer ut på markerna och gör att maskarna får chans att rusta upp sig och utveckla resistens som nedärvs till deras ”avkommor”. Sen jag började provta min häst för några år sedan har jag lyckats udvika avmaskning ett flertal gånger för att det inte behövdes.

Vad har vi då för maskar att oroa oss för och vad är epg? Epg är antalet ägg per gram hästbajs som maskarna släpper ut och som människorna på labbet räknar genom att kolla i mikroskop. Ju mer mask som finns i hästen, desto fler ägg lägger de som vi kan hitta och analysera. Epg är dock en uppskattning och det kan vara så att alla maskar inte lägger ägg precis när vi tar prov. Analysen ger ändå en bra indikation på mängden mask. När man pratar avmaskningsmedel så pratar man om olika substansgrupper och när man ska ta kål på maskarna så är det viktigt att man använder rätt substans. Flera medel på marknaden innehåller samma substans fast de heter olika saker så även om du och någon annan i stallet fått medel med olika namn utskrivet från er veterinär så kan de fungera på samma sätt. Jag har valt att bara skriva varunamnen på medlen nedan så att ni ska bli mindre förvirrade.

1. Blodmask: Detta är den absolut vanligaste parasiten och den man oftast hittar vid träck-prov. Det finns två varianter av denna mask; Lilla och Stora blodmasken. Den lilla masken brukar vanligtvis inte ge problem och finns i tarmen hos nästan alla hästar. Den kan dock ge kolik och diarée vid större mängd men en liten mängd av denna bör man inte oroa sig för. Den stora blodmasken däremot kan ge mer problem även om de flesta hästar även här är symtomlösa. När larverna flyttar sig i tarmen så kan de täppa till blodkärl och ge upphov till blodproppar och förändra tarmmotoriken så att hästen får kolik. Denna mask vill man inte ha överhuvudtaget med tanke på de allvarliga problem den kan ge upphov till.

SLUTSATS: Ok med mindre mängd av lilla blodmasken men de flesta rekommenderar avmaskning vid mer än 200 epg. Vid fynd av stora blodmasken eller måttligt med lilla blodmasken –> Avmaska med ex. Ivomec, Bimectin, Noromectin eller Banmint/Fyrantel.

2. Bandmask: Denna mask är också relativt vanlig hos svenska hästar men det är oklart hurvida den ger stora problem eller inte. Man har sett vissa samband mellan kolik och förekomst av bandmask då den kan förhindra passagen av foder så därför rekommenderar man idag att avmaska om man hittar den vid träckprov.

SLUTSATS: Avmaska vid fynd med Droncit eller dubbel dos Banminth eller Fyrantel.

3. Spolmask: Denna mask finns framförallt hos föl och hästar upp till 6 år. Hästarna verkar sedan utveckla immunitet. Masken kan göra att hästen får ruggig hårrem och ser bukig ut. När larverna flyttar sig från lungor till tarmen så kan hästarna hosta och få näsflöde. I värsta fall kan de vuxna maskarna, väl i tarmen, orsaka stopp vilket leder till att tarmen spricker, men detta är ovanligt. Vanligtvis avmaskas föl mot spolmask vid 8-10 och 16-18 v ålder. De kan även behöva avmaskas i Jan-Feb nästkommande år. För att minska användningen av avmaskningsmedel är det bra om även föl kan provtas, isåfall tidigast från 12 v ålder eftersom äggen inte kan påvisas innan det.

SLUTSATS: Avmaska vid fynd med  ex. Axilur eller Banminth/Fyrantel.

4. Styngflugor: Om ni sett runda, gulvita strukturer några mm i diameter på era hästars ben på sommaren så har ni förmodligen sett ägg från styngflugor. Dessa ägg slickar hästar ofta i sig och kommer på så vis ner i magsäcken eller i början av tarmen. Larven övervintrar där men skapar oftast inte problem för hästen. Vid avmaskning för andra parasiter kan man ibland se hur dessa larver kommer ut och ser då ut som bruna, ovala strukturer, nån cm stora. Vissa veterinärer anser att de kan ge upphov till magsår men det är omdebatterat. Larverna urskiljer inte ägg så man kan inte se om hästen har dem via träckprov.

SLUTSATS: Plocka bort äggen från hästens ben om du ser dem men avmaska inte bara för att du sett ägg. Larverna dör dock av ex. ivomec, noromectin och bimectin som du avmaskar med mot blodmask.

5. Fölmask: Hittas hos föl 4-6 månader gamla men de blir sedan immuna. Kan eventuellt ge diarée. Föl som inte verkar må dåligt klarar ofta av att ta hand om infektionen själva.

SLUTSATS: Behöver ej avmaska om fölet inte har diarée eller visar tecken på att vara sjuk.

6.  Springmask: Denna mask är inte vanlig i Sverige men om den förekommer så brukar man kunna se den med blotta ögat i hästens träck. Den är grå-vit och ca 10 cm lång.  Masken kan orsaka klåda runt anus i samband med äggläggning och kan irritera hästen.

SLUTSATS: Avmaska men rådgör extra med veterinären eftersom äggen kan finnas inne i stallet på boxinredning osv så man kan behöva göra en ordentlig boxtvätt och hålla koll på stallhygienen.

Exempel på livscykel för blodmasken:

Av dessa maskar så är det framförallt blodmask, bandmask och spolmask som du ska lägga på minnet eftersom de oftast ger oss problem i Sverige. Det man ska komma ihåg är att det första träckprovet på våren egentligen visar vad din häst burit på under vintern. Det är larver som övervintrat i tarmen på din häst och som nu vaknat, blivit könsmogna maskar och som urskiljer ägg. Larverna ”vaknar” under våren när det är varmare så det är ingen idé att ta träckprov mitt i kalla vintern och tro att hästen är fri från mask. Masklarven har då bäddat in sig i tarmslemhinnan och har vintervila. Den urskiljer då inte några ägg.

Det bästa är att skicka in en analys under våren April-Maj, innan hästarna släpps på eventuellt bete (byter hage) och avmaska innan betessläpp om det behövs. Man kan sedan göra en ny analys i Sept-Okt efter betet och även då avmaska, om det behövs. Om infekterade hästar gått på bete året innan, alltså det bete som du nu ska släppa hästar på, så kommer larver från dessa hästar finnas i gräset och infektera nya individer. Larverna kan alltså övervintra på betet under snön och infektera igen under våren då snön försvinner och de blir aktiva.

Därför är en av de viktigaste åtgärderna för att hålla nere smittrycket att MOCKA HAGARNA! Det kanske låter jobbigt men det är den absolut viktigaste åtgärden! Om hästen hade högt epg redan vid första träckprovstagningen så kan man ta ett extra träckprov efter några veckor för att kontrollera om behandlingen fungerat eller om hästen behöver behandlas igen. Avmaskningen tar endast död på vuxna, könsmogna maskar som urskiljer ägg. Det kan alltså finnas maskar kvar i hästen som befann sig i vilande larvstadium när ni provtog, och som senare utvecklats och börjat urskilja ägg, efter avmaskningen. Beroende av vilket preparat man avmaskar med så tar det 4-12 v innan larver som legat i tarmslemhinnan, eller nya maskar som hästen infekteras med, kan avslöjas med nytt träckprov.

På en häst men mindre problem räcker det alltså med provtagning 2 ggr per år. Vår och höst, medan en häst med stora problem kanske behöver en extra provtagning och behandling för att övervaka utvecklingen. Det allra viktigaste (tjat tjat) är dock att man försöker hålla efter hagarna. Det spelar ingen roll hur mycket man avmaskar om hästen blir infekterad igen och igen…Jag vet att många tycker det är dyrt att provta och jobbigt att mocka hagar, men om vi ska tänka långsiktigt och försöka minska på användningen så är det nödvändigt.

Tips: Prata ihop er i stallet om ni är flera och ta prov på alla hästar samtidigt, de flesta företag har rabatterat pris om man skickar in fler samtidigt. Ni kan sedan ha en gemensam ”mocka hagen dag” och fika däremellan:) Då kan ni också behandla eventuella hästar samtidigt vilket ger ett bättre resultat. Det viktigaste att de hästar som går i samma hage provtas och behandlas samtidigt.