Träna ditt öga – Piaff

Det kommer nu framöver att komma några inlägg där man kan träna sitt öga, hur man ser om, i det här fallet, en piaff är korrekt eller inte.

En piaff ska vara så pass samlad att hästen ska kunna göra en levad ur piaffen, då vet man att bakbenen bär mera vikt och svingar in under tyngdpunkten.
Lite förenklat ska man få en ”uppförbacke – känsla” i piaffen, det är inte framdelen som blir högre utan bakdelen som ska sänkas genom att hästen vinklar lederna i sitt bäcken och bakben, när hästen gör detta ska bakbenen även svingas in under tyngdpunkten (där ryttaren sitter). Hästen ska ha nacken som sin högsta punkt och näsan framför lodplanet, och ha en välvd rygg och överlinje.

För att en häst ska kunna börja piafftränas, är det viktigt att man har skolat bakbenen ordentligt genom att träna skolor.

Korrekt piaff

Här ovan har ni ett bra exempel på hur en piaff ska se ut.

– Nacken är högsta punkten
– Näsan är framför lodplanet
Hästens takt är ren
– Frambenen är framför sadelgjordsläget
– Bakbenen trampar in under tyngdpunkten
– Hästens bakdel är sänkt genom att lederna i bäckenet och bakbenen är vinklade.

Ej korrekt piaff

På bilden ovan har ni ett exempel på en piaff som inte är korrekt.

– Bakbenen bär inte någon extra vikt alls
– Frambenen trampar in under tyngdpunkten
– Hästen är väldigt spänd och ihoptryckt, vilket leder till att andra/tredje halskotan är högsta punkten och näsan är bakom lod, samtidigt som hästen får en ”ballongmage”.

Korrekt piaff

Piaffen här ovan är även den korrekt. Här ser ni tydligt hur bakbenen svingar in under tyngdpunkten.

Här ovan ser ni en piaff som inte är korrekt, om man börjar framifrån ser ni att:

– Tredje halskotan är högsta punkten
– Näsan är bakom lodplanet
– Frambenen lyfts betydligt mycket mer än bakbenen
– Hästen har ingen ”uppförsbacke – känsla”.

Detta inlägg postades i Konsten att rida Dressyr, Tips den av .

Om malinstenstrom

Mitt hästintresse började redan när jag var 2 år. Jag växte upp på landet i Kolmården där vi bodde några meter ifrån en liten hästgård. Jag fick hjälpa till med alla möjliga hästar och ponnys i det stallet, och var mer i stallet än vad jag var hemma. På den vägen började mitt hästintresse och jag började även på ridskola som 7 åring. När jag var 13 år tröttnade jag på att gå på ridskola och började leta foderhäst. Jag hittade då en enögd liten ponny som fångade mitt hjärta med en gång. Midnight Special heter han men kallas Snobben. Nu, 7 år senare har jag fortfarande kvar honom och har även tillökat familjen med en liten lusitano vallack på snart 2 år vid namn Exito. Som många andra red jag vanlig traditionell dressyr, och tränade för tränare väldigt regelbundet. Under alla dessa år kände jag att Snobben och jag inte arbetade med varann, vi arbetade emot varann. Såfort jag bad om arbete så bockade han och sparkade bakut och flög rätt upp i luften, han stenvägrade med andra ord. Jag tog ut en equiterapeut för att kolla igenom honom och det visade sig att han var dubbelsidig halt i både kot och knäleden. Det blev en lång vila och många sprutor. Jag blev helt förkrossad över att min lilla älskade ponny har haft ont hela tiden, och började ifrågasätta varför det blir såhär. Varför så himla många hästar råkar ut för inflammationer i alla möjliga leder. Jag började läsa allt jag kom åt på internet, och kom fram till att så man tränar i traditionell dressyr är inget jag vill göra med min ponny. Jag tog kontakt med en tränare inom Akademisk Ridkonst, och fick även upp ögonen för Natural Horsemanship. I samband med detta släppte jag ut snobben på lösdrift, med nästintill fri tillgång på mat och tog strax därefter av skorna på honom. Det var inte förrän 2 år senare som jag hittade min Parelli instruktör Joanna, som jag nu även har fått äran att ha en blogg tillsammans med.