Olyckor – Går de att undvika?

Som kanske många vet så sker det en hel del hästrelaterade olyckor, både när man hanterar sin häst eller arbetar den från marken och när man rider. Vissa tycker till och med att man får räkna med att det sker olyckor lite titt som tätt när man har hästar som sitt intresse. Ibland handlar det inte ”bara” om olyckor, ibland handlar det till och med om dödsfall.
För mig är det inte okej att vi utsätter både oss själva och hästarna för fara, att ramla av innebär inte bara fara för ryttaren – hästen kan skada sig riktigt ordenligt den med, framförallt om den springer iväg.
Jag tror även att väldigt många olyckor som sker, skulle kunnat gå att undvika, bara ryttaren/kusken/den som hanterat hästen hade lärt sig att verkligen kunna läsa av hästar på riktigt (inte bara att öronen bakåt betyder arg häst, öronen framåt glad häst, osv) och lärt sig att förbereda sin häst med hjälp av ett språk som båda förstår och tillit.
Jag själv skulle aldrig någonsin sitta upp på en häst, på ett oinhägnat område, om jag inte kände mig säker på just den hästen. Att hoppa upp och känna sig osäker, är nog bland det värsta man kan göra och är att utsätta sig själv och hästen för onödig fara. Självklart måste man börja någonstans om man ska övervinna en rädsla, men då börjar man först från marken och jobbar sig upp till ryggen på ett inhägnat område på en trygg häst.

Jag själv har varit med om en ridolycka, som slutade med flera brutna revben, en punkterad lunga och sjukhusvistelse i en vecka. Den olyckan hade kunnat gå att undvika, om jag inte hade haft för bråttom iväg på en ridtur på en häst som jag visste kunde växla om väldigt snabbt från lugn till nervös och var tittig. Men det är lätt att vara efterklok!

Vad jag försöker säga är i alla fall att känner man sig inte säker, gör det inte! Börja på ett stadie där ni känner er säkra, och jobba tillsammans med hästen sakta men säkert framåt, kommer det ett tillfälle då du eller hästen blir otrygg, då får man backa tillbaka och jobba på grunderna ännu mer. Vissa tycker att det är att dalta, att förbereda både sig själv och hästen väl. Men för mig är det inte att dalta, det är att värna om sin egen och sin häst psykiska och fysiska säkerhet. Säkerhet kommer först oavsett vad!

Det där om att hästen ”vinner” om man hoppar av då man känner sig osäker (tex hästen stegrar) stämmer inte över huvudtaget. Och ridning ska väl inte vara en kamp om en som vinner? Det ska väl vara ett samspel där båda parter får ut något bra av det? Som Parelli brukar säga – Såfort tanken ”det här känns inte så bra..” slår dig, HOPPA AV! Det är mycket bättre att hoppa av och det faktiskt inte sker något, än att sitta kvar av envishet och hästen faktiskt blir jätterädd och skenar iväg.

Detta inlägg postades i Hästtankar, Tips den av .

Om malinstenstrom

Mitt hästintresse började redan när jag var 2 år. Jag växte upp på landet i Kolmården där vi bodde några meter ifrån en liten hästgård. Jag fick hjälpa till med alla möjliga hästar och ponnys i det stallet, och var mer i stallet än vad jag var hemma. På den vägen började mitt hästintresse och jag började även på ridskola som 7 åring. När jag var 13 år tröttnade jag på att gå på ridskola och började leta foderhäst. Jag hittade då en enögd liten ponny som fångade mitt hjärta med en gång. Midnight Special heter han men kallas Snobben. Nu, 7 år senare har jag fortfarande kvar honom och har även tillökat familjen med en liten lusitano vallack på snart 2 år vid namn Exito. Som många andra red jag vanlig traditionell dressyr, och tränade för tränare väldigt regelbundet. Under alla dessa år kände jag att Snobben och jag inte arbetade med varann, vi arbetade emot varann. Såfort jag bad om arbete så bockade han och sparkade bakut och flög rätt upp i luften, han stenvägrade med andra ord. Jag tog ut en equiterapeut för att kolla igenom honom och det visade sig att han var dubbelsidig halt i både kot och knäleden. Det blev en lång vila och många sprutor. Jag blev helt förkrossad över att min lilla älskade ponny har haft ont hela tiden, och började ifrågasätta varför det blir såhär. Varför så himla många hästar råkar ut för inflammationer i alla möjliga leder. Jag började läsa allt jag kom åt på internet, och kom fram till att så man tränar i traditionell dressyr är inget jag vill göra med min ponny. Jag tog kontakt med en tränare inom Akademisk Ridkonst, och fick även upp ögonen för Natural Horsemanship. I samband med detta släppte jag ut snobben på lösdrift, med nästintill fri tillgång på mat och tog strax därefter av skorna på honom. Det var inte förrän 2 år senare som jag hittade min Parelli instruktör Joanna, som jag nu även har fått äran att ha en blogg tillsammans med.

2 thoughts on “Olyckor – Går de att undvika?

  1. Camilla

    Dom flesta olyckor kan man såklart undvika genom att ha förberett hästen inför det man ska göra, prepare for success,
    Andra olyckor är det lite svårare att undvika, jag hoppade upp på en häst barbacka och ramlade ned på andra sidan och bröt ena fotleden och skadade ledbandet på den andra. Hur säker hästen än var så hjälpte det inte mig då..

    Jag hoppar dock alltid av hästen om jag känner mig osäker, dock aldrig några snabba akutavsittningar då jag blivit rädd för att hoppa av hästen efter att jag lyckats stuka fotleden av att ha hoppat av för snabbt.. Så jag hoppar bara av om det kan ske lugnt och sansat och jag vet att hästen kommer att stå stilla, annars sitter jag kvar på hästryggen.

  2. Ping: Ta det säkra före det osäkra « Brillianthorses

Kommentarer inaktiverade.