Missuppfattningar inom dressyren – välvd svans

Korrekt välvd svans

Tecken på spänd rygg

Den mjukt välvda svansen är ett tecken på mental avslappning och relativ avslappning av musklerna som stöder ryggraden. En häst som klämmer svansen mellan hans skinkor eller välver sin svans överdrivet mycket, förblir ofta osett och man ignorerar innebörden av det. Många hästar i tävlingsarenan är spända genom hela ryggen, men det är inte helt självklart för ”halv-blinda” att se.
Svansar som sticker ut i en överdriven välvning och inte rör sig från sida till sida med i hästens gång är ett tecken på då ryttaren inte längre kan kontrollera hästen med kraft och det är där spänningen visar sig. En korrekt välvd svans ser ni på bilden uppe till vänster. De ska också avsluta böjning och ställning av hästens ryggrad. På en böjd linje, bör svansen hållas välvd något inåt. Om den inte gör det, har hästen en blockering någonstans, och det måste tas om hand. Om hästen riktar svansen utåt på böjt när den i resten av kroppen är böjd och ställd, bör man ta det som en riktig varningssignal och kolla upp det omgående då det kan vara ett tecken på skada eller smärta.

Text och bilder är hämtade och översatta härifrån.

Advertisements
Detta inlägg postades i Konsten att rida Dressyr den av .

Om malinstenstrom

Mitt hästintresse började redan när jag var 2 år. Jag växte upp på landet i Kolmården där vi bodde några meter ifrån en liten hästgård. Jag fick hjälpa till med alla möjliga hästar och ponnys i det stallet, och var mer i stallet än vad jag var hemma. På den vägen började mitt hästintresse och jag började även på ridskola som 7 åring. När jag var 13 år tröttnade jag på att gå på ridskola och började leta foderhäst. Jag hittade då en enögd liten ponny som fångade mitt hjärta med en gång. Midnight Special heter han men kallas Snobben. Nu, 7 år senare har jag fortfarande kvar honom och har även tillökat familjen med en liten lusitano vallack på snart 2 år vid namn Exito. Som många andra red jag vanlig traditionell dressyr, och tränade för tränare väldigt regelbundet. Under alla dessa år kände jag att Snobben och jag inte arbetade med varann, vi arbetade emot varann. Såfort jag bad om arbete så bockade han och sparkade bakut och flög rätt upp i luften, han stenvägrade med andra ord. Jag tog ut en equiterapeut för att kolla igenom honom och det visade sig att han var dubbelsidig halt i både kot och knäleden. Det blev en lång vila och många sprutor. Jag blev helt förkrossad över att min lilla älskade ponny har haft ont hela tiden, och började ifrågasätta varför det blir såhär. Varför så himla många hästar råkar ut för inflammationer i alla möjliga leder. Jag började läsa allt jag kom åt på internet, och kom fram till att så man tränar i traditionell dressyr är inget jag vill göra med min ponny. Jag tog kontakt med en tränare inom Akademisk Ridkonst, och fick även upp ögonen för Natural Horsemanship. I samband med detta släppte jag ut snobben på lösdrift, med nästintill fri tillgång på mat och tog strax därefter av skorna på honom. Det var inte förrän 2 år senare som jag hittade min Parelli instruktör Joanna, som jag nu även har fått äran att ha en blogg tillsammans med.