Böjning och ställning

Jag har tänkt att berätta lite grundläggande om böjning och ställning. Ställningen är något som sker mellan nacken och atlas kotan, medan böjningen sker bakom atlaskotan, alltså i resten av ryggraden och halskotpelaren.
När en häst är korrekt ställd ska den titta lite inåt, samtidigt som  den inre höften ska föras något framåt. När den är korrekt böjd ska hästen korta sina ryggmuskler på insidan och länga musklerna på utsidan. En häst är som mest rörligast i halsen i sidled, och kan röra sig väldigt begränsat i sidled i resterande kroppen, alltså är det inte möjligt för en häst att vara lika mycket böjd i halsen som resten av kroppen (om man inte böjer extremt lite), vilket annars är något man många gånger strävar efter.

Ett vanligt problem när man försöker ställa och böja sin häst, är att hästen skjuter ut någon bog och då lägger för mycket vikt på den sidans framben. Om hästen skjuter ut sin inre bog, ökar då vikten på det inre framben och faller då inåt med sin framdel. Och tvärtom ifall hästen skjuter ut sin yttre bog. Bogarna tycker jag att man kontrollerar lättast med tyglarna, om hästen skjuter bogen inåt så gör jag en förhållning i innertygeln i samma ögonblick som hästen lyfter sitt inre framben, samtidigt som jag gör den förhållningen lägger jag även an tygeln mot halsen, alltså förflyttar jag min innerhand ovanför manken, så hamnar tygeln mot halsens insida.
Om hästen skjuter ut sin yttre bog, lägger jag an yttertygeln mot halsen. Jag kollar även av så jag inte har ”förböjt” hästen eller snarare böjt mer än vad den klarar av för stunden.

Gammal bild på när Snobben böjer och ställer i vänster varv, samtidigt som han söker sig något framåt - neråt.

 

Annonser
Detta inlägg postades i Konsten att rida Dressyr den av .

Om malinstenstrom

Mitt hästintresse började redan när jag var 2 år. Jag växte upp på landet i Kolmården där vi bodde några meter ifrån en liten hästgård. Jag fick hjälpa till med alla möjliga hästar och ponnys i det stallet, och var mer i stallet än vad jag var hemma. På den vägen började mitt hästintresse och jag började även på ridskola som 7 åring. När jag var 13 år tröttnade jag på att gå på ridskola och började leta foderhäst. Jag hittade då en enögd liten ponny som fångade mitt hjärta med en gång. Midnight Special heter han men kallas Snobben. Nu, 7 år senare har jag fortfarande kvar honom och har även tillökat familjen med en liten lusitano vallack på snart 2 år vid namn Exito. Som många andra red jag vanlig traditionell dressyr, och tränade för tränare väldigt regelbundet. Under alla dessa år kände jag att Snobben och jag inte arbetade med varann, vi arbetade emot varann. Såfort jag bad om arbete så bockade han och sparkade bakut och flög rätt upp i luften, han stenvägrade med andra ord. Jag tog ut en equiterapeut för att kolla igenom honom och det visade sig att han var dubbelsidig halt i både kot och knäleden. Det blev en lång vila och många sprutor. Jag blev helt förkrossad över att min lilla älskade ponny har haft ont hela tiden, och började ifrågasätta varför det blir såhär. Varför så himla många hästar råkar ut för inflammationer i alla möjliga leder. Jag började läsa allt jag kom åt på internet, och kom fram till att så man tränar i traditionell dressyr är inget jag vill göra med min ponny. Jag tog kontakt med en tränare inom Akademisk Ridkonst, och fick även upp ögonen för Natural Horsemanship. I samband med detta släppte jag ut snobben på lösdrift, med nästintill fri tillgång på mat och tog strax därefter av skorna på honom. Det var inte förrän 2 år senare som jag hittade min Parelli instruktör Joanna, som jag nu även har fått äran att ha en blogg tillsammans med.