Angående föl

Tänkte skriva våra (mina och mammas) erfarenhet angående föl och avvänjing.

Vi har i många år haft hästarna på en stor islandshästgård där det varje år var mer eller mindre föl. Som ung social tjej så hjälpte jag gärna till med allt från fodring och vattnng till att leda ston och föl som ska fösas in i en ligghall.  I december skulle alla föl in i den stora ligghallen då de var minst 6 månader gamla. Det var hemskt att höra deras rop efter mamma som varade flera dagar.

När det var dags för vårt sto Lilja att vänjas av (fölet skulle inte vara vårat men det går ju inte att inte köpa en så söt liten häst som Snaelilja var) Så lyckades vi (min mamma) att övertala stallägaren och ägaren till de andra stona med föl som gick med vår Lilja, att faktiskt ha kvar fölen vid sidan längre.  Islandshästar har lätt för att konstant vara överviktiga, så faktumet av att stona kunde förlora lite vikt när fölen fick vara kvar längre var ett argument som fungerade bra.

Snaelilja några timmar gammal

Snaelilja som är född 27 mars 2005 (lite förtidigt och i snön) fick nog gå  mer än ett år med sin mamma. Fölen slutade då i sin egen tackt att dricka mjölk och endast leva på grovfoder/gräs. Ingen stress, och inga stressade magar som ska övergå till foder de inte är redo för. Samtidigt som hon redan kände många av fölen som hon senare skulle gå med.

Frodi nyfödd

Frodi föddes 2007, och även han fick gå närmare 9-10 månader med sin mamma.

Jag har stött på hästar som haft otroliga problem på grund av att de gått för kort tid med sin mamma, eller att de förlorat sin mamma utan att ha någon flock.

I det islandshäst-avlsstallet jag många år hjälpt till gick fölen alltid i flockar med andra föl, unghästar och ibland även ridhästar. Som jag fått lära mig är detta inte alls lika vanligt i storhäst-avel. Vilket jag tycker är helt vansinnigt!

Nr 1 Mamman är helt ensam om att försvara sitt föl och måste därför ständigt vara på sin vakt, precis som att ha en häst ensam. Första timmarna/dagarna (beror på stoet) vill de gärna vara för sig själva med fölet, (som ni kan se på bilden nedan) men ganska snart är fölet en del av flocken, som hela flocken tar hand om.

Frodi en dag gammal

Nr 2. Utan flock har fölet  ingen att leka med, ingen chans att lära sig hästarnas språk och flock-dynamiken.

Frodi och Glaesir leker

Frodi (2 månader gammal) och Glodis (7 år)

Nr 3. Skulle mamman av någon anledning försvinna, så har ett ensamt föl ingen att ty sig till, den vet ingen annan säkerhet än sin mor, som plötsligt av någon anledning är försvunnen. Hade fölet gått i en flock hade den haft en flock som den känner sig trygg i och som beskyddar den.

Hela flocken med Frodi

Det var i alla fall mina erfarenhet och tankar. Självklart kan det finnas anledningar som sjukdom, som tvingar stoet och fölet att vara ensamma.

/ Joanna

Advertisements