Luftvägsproblem är vanligare än vad man tror

Kronisk hosta är ett relativt omfattande problem bland hästar, och ägarna till dessa hästar blir ofta experter på att undvika damm och dålig luft i stallet. Under senare år har det visat sig att det är betydligt fler hästar som är påverkade av stallmiljön än vad man tidigare trott. Men de flesta visar inga eller mycket lindriga symtom.

Text: Sara Slottner, husdjursagronom

En svensk forskargrupp studerade luftvägarna hos tolv varmblodiga travhästar i träning, under två vintrar och en gång i september. Hästarna stod uppstallade i ett traditionellt boxstall och vistades i hage minst fyra timmar om dagen på vintern, och omkring tolv timmar om dagen på sommaren. Halm användes som strö och hästarna utfodrades med hösilage och pelleterat kraftfoder.
Forskarna mätte luftkvaliteten i stallet och genomförde kliniska undersökningar och provtagningar på hästarna. Stalluften innehöll låga halter av dammpartiklar, under gränsvärdet för människor, och halterna var relativt lika under sommar och vinter. De hittade inga kliniska skillnader mellan sommar och vinter, men några av de analyserade substanserna från provtagningarna var förhöjda under vintern. Det tyder på att hästarna var påverkade i sina luftvägar, trots att stallmiljön i försöket var mycket bra.

Inga större ålderskillnader
En forskargrupp i USA och Schweiz undersökte hur vanligt inflammation i luftvägarna, och slembildning, är hos sporthästar som inte visar några symtom. De kontrollerade även om det var vanligare med dessa problem hos äldre individer. Det visade sig att både inflammation i luftvägarna och slembildning var vanligt hos de undersökta hästarna. Däremot fanns det inte så stora skillnader mellan åldersgrupper.
För att undersöka hur stor påverkan stallmiljön har på hästens luftvägar genomförde en annan forskargrupp i USA en studie på 14 ettåringar. De hade gått på bete/lösdrift sedan födseln och delades i studien in i två grupper. Den först gruppen stallades in under tre månader medan den andra gruppen gick kvar ute – och sedan byttes de av. Hästarna på stall hade halm som strö och fick för övrigt samma foder som dem som gick ute.

Påverkade av miljöbytet
Varje månad undersöktes hästarna med endoskopi och lungsköljning. Vid endoskopin blev hästarna poängsatta beroende på hur mycket slem som hittades, och efter graden av inflammation. Bedömningen gjordes av två oberoende personer, varav den ena inte visste vilka hästar som ingick i vilken grupp.
Under uppstallningsperioden hittades ett större antal neutrofiler (en sorts vita blodkroppar) i lungsköljproven, vilket tyder på någon form av immunologisk reaktion. Hästarna fick även högre poäng för inflammation i övre luftvägarna under uppstallningen, men däremot något lägre poäng för slem i luftstrupen – vilket forskarna har svårt att förklara. Studien visar att även en bra stallmiljö kan påverka hästens luftvägar negativt, på så kort tid som tre månader. Vissa av parametrarna i studien var i nivå med dem som hittas hos hästar som diagnostiserats med COPD/RAO.

Annonser
Detta inlägg postades i Forskning, Hästfakta, Hästhållning den av .

Om malinstenstrom

Mitt hästintresse började redan när jag var 2 år. Jag växte upp på landet i Kolmården där vi bodde några meter ifrån en liten hästgård. Jag fick hjälpa till med alla möjliga hästar och ponnys i det stallet, och var mer i stallet än vad jag var hemma. På den vägen började mitt hästintresse och jag började även på ridskola som 7 åring. När jag var 13 år tröttnade jag på att gå på ridskola och började leta foderhäst. Jag hittade då en enögd liten ponny som fångade mitt hjärta med en gång. Midnight Special heter han men kallas Snobben. Nu, 7 år senare har jag fortfarande kvar honom och har även tillökat familjen med en liten lusitano vallack på snart 2 år vid namn Exito. Som många andra red jag vanlig traditionell dressyr, och tränade för tränare väldigt regelbundet. Under alla dessa år kände jag att Snobben och jag inte arbetade med varann, vi arbetade emot varann. Såfort jag bad om arbete så bockade han och sparkade bakut och flög rätt upp i luften, han stenvägrade med andra ord. Jag tog ut en equiterapeut för att kolla igenom honom och det visade sig att han var dubbelsidig halt i både kot och knäleden. Det blev en lång vila och många sprutor. Jag blev helt förkrossad över att min lilla älskade ponny har haft ont hela tiden, och började ifrågasätta varför det blir såhär. Varför så himla många hästar råkar ut för inflammationer i alla möjliga leder. Jag började läsa allt jag kom åt på internet, och kom fram till att så man tränar i traditionell dressyr är inget jag vill göra med min ponny. Jag tog kontakt med en tränare inom Akademisk Ridkonst, och fick även upp ögonen för Natural Horsemanship. I samband med detta släppte jag ut snobben på lösdrift, med nästintill fri tillgång på mat och tog strax därefter av skorna på honom. Det var inte förrän 2 år senare som jag hittade min Parelli instruktör Joanna, som jag nu även har fått äran att ha en blogg tillsammans med.