Bett, det vaggande tränset. Del 2

Jag har precis inhandlat ett Cradle Bridle (översättningen blir vaggande träns).

Där Pat Parelli och bett-tillverkaren Myler gick ihop och skapa detta.

Bettet ska tillskillnad från ett vanligt bett, fördela trycket på fem ställen, desto fler ställen, desto mindre tryck på varje.

Detta bett fördelar trycket till tungan, lanerna, nosryggen, ganaschen och nacken.

Olika inställningar på nosryggen och två olika bettringar ger flera olika möjligheter till att se vad ens häst föredrar, mer eller mindre tryck i munnen eller på nosryggen.

Betten är även utvecklade för olika typer av horsenalities.

Left Brain hästar  vill ofta gärna ha mer tungfrihett. Detta märks på ett vanligt bett genom att de går emot bettet, över böjer och vill inte gå frammåt.

Likaså vill Extroverta hästar ha mer tungfrihet än introverta.

Hästar som vill ha mer tungfrihet har tendenser till att gapa, trycka tungan upp eller åt sidan, de drar ofta även upp huvudet (”krullar ihop sig”) och motstår att ”ta bettet” och gå i en mer avslappnad form.

Hästar som har för mycket tungfrihet kan ofta ”leka” genom att sticka ut och in tungan, men även höja huvudet för att ”hitta” mer kontakt.

Detta är inte felfritt, men har hittils inte misslyckats. – Linda Parelli

Det är viktigt att skilja på emotionella spänningar och fel bett. Även en häst som har rätt bett kan visa orolighet i munnen om den befinner sig i en miljö som den inte är bekväm i.

Det är även viktigt att komma ihåg att även det rätta bettet kan kännas obehagligt om ryttaren har okunniga händer eller använder de för mycket.

Imorn är det dags för att se den ritkiga sanningen. Vad tycker Nicke om sitt nya bett?!

Gå till del 3

Gå till del 1