Hästens välfärd och krubbitning del 6

Del 6 = Fortsatt diskussion

 

Från och med 1 augusti 2010 ska hästar enligt 5 kap. 1 § i L101 normalt sett dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter. Enligt samma kapitel 2 § i L101 kan sådan rastning ske i ridhus, paddock eller motsvarande där möjlighet saknas att anlägga rast- eller beteshagar. Det står ingenting om hur lång tid rastningen ska ske eller att den ska ske tillsammans med andra hästar. Undantaget är hästar upp till 12 månader, vilka ska rastas ihop med minst en annan häst.

 

Det verkar vara osäkert om dessa rastningskrav säkertställer att hästars rörelsebehov tillgodoses. Det kan antas, bland annat mot bakgrund av hur hästen evoloverats, att det är högst tveksamt om hästens behov av social kontakt överhuvudtaget kan tillgodoses då hästarna står i individuella boxar.
De krav på rörelse och social kontakt som finns i L101 kan anses motsäga den grundläggande 4 paragrafen i Djurskyddslagen (1988:534). Enligt denna ska djur hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.

 

Det finns massiva argument för att inhysning i individuella boxar medför en rad begränsningar för hästen, både vad gäller fysiologiska och beteendemässiga behov. Exempel på detta är, som tidigare tagits upp, restriktioner gällande rörelse, social interaktioner, ättider samt val av föda. Det är positivt att se att grupphållning och lösdrift är ett krav i djurskyddslagstiftningen vad gäller till exempel kor. Frågan är varför motsvarande krav inte gäller för häst.

 

Det finns en studie som visat att det går att få hästar att prestera lika bra på en diet bestående av enbart ett bra grovfoder, jämfört med en diet som innehåller både kraft- och grovfoder (Connysson, 2009). Resultat från studien tyder till och med på att hästar som utfodras med enbart grovfoder har större volym blodplasma, vilket skulle kunna göra dessa hästar mindre känsliga för uttorkning, till exempel under hårda tränings- och tävlingsförhållanden.

 

I de utfodringsrekommendationer för häst som SLU givit ut står att grovfodergivorna bör anpassas så att hästens ätuppehåll inte blir längre än 10-12 timmar (Jansson, 2004). Detta är ett betydligt längre ätuppehåll än de 3-4 timmar hästar skulle ha valt i fritt tillstånd.

Det är bra att ambitiösa hästägare söker information om utfodring och till exempel läser utfodringsrekommendationerna från SLU.

Tråkigt nog kan det ju innebära att det ses som godtabart att hästarna står utan foder mellan kl. 18 på kvällen och kl 7 på morgonen, vilket är tvivelaktigt ur djurvälfärdssynpunkt. Det verkar märkligt att detta är rekommendationer från SLU, som är ett ledande universitet inom svensk hästforskning, inte minst vad gäller etologi och djurskydd.

 

Det kan betraktas som mer etiskt försvarbart att rätta miljön efter hästarna än tvärtom. Även om domesticeringen brukar påstås vara en ömsesidig vinstsituation för djur och människa är det trots allt vi som bestämmer över hästarnas livssituation i fångenskap och med detta följer ett stort ansvar.
Annonser