Månadsarkiv: november 2011

Hon töltar!

Idag hann jag tyvärr bara med Glodis, inge bra, men så blir det ibland, får ta igen saker de resterande dagarna.

Idag gick det riktigt bra med henne! Hon har redan lärt sig att när jag krafsar med foten så ska hon krafsa med hoven. Nu ska vi bara utveckla det vidare till att hon lägger sig ner..

På bilden ser ni glodis ready for action! Parelli hackamore, cradle headstall med vanlig tredelat bett och svarta reptyglar också från parelli, parelli theraflex pad och Vintec dressyr sadel. Hennes fina frisyr gjorde jag för att vara helt 100 på vilken galopp hon har (ska jobba på att känna det bättre) och kunna se (om jag inte hör) vad hon gör med bettet när hon går i höger böjning.

Hon var verkligen super duktig idag, gick bättre med bettet, men hon är inte helt glad över det… Längtar tills Lindas Game of contact kommer ut där hon ska ta upp det här! Glodis gjorde fina skänkelvikningar i både skritt och trav, skänkelvikningarna förbättrade hennes trav markant!

Så fort jag ber henne om det så länger hon hela överlinjen och hela hennes steg förändras. Så vi gjorde skänkelvikning-slalom från sida till sida på vägen. Även lite öpnna i trav, men höger öppna är lite svår, även för mig,det är lätt att jag tappar fokus och kollar ner på henne och sen märker att hästen går som en fyllegubbe.

Senare gjorde vi även salom med byte av galopp vid varje sida, lätt som en plätt sa hon, med något steg trav-tölt-pass emellan. Hon har verkligen en bit kvar för i galoppen är svag. Men att undvika den helt vill jag inte göra för ibland vill hon galoppera, så varför inte, samtidigt som hästarna ofta slappnar av efter en galopp. Då handlar det mest om fattningar och några få språng.

Mot slutet töltränade vi som vi alltid gör. Och det börjar gå undan! I helgen när min pojkvän var med ut och red så fick vi lite extra dragkraft och då töltade hon för första gången med lite fart. Annars har det mest varit skritt-tölt, men även idag så började farten komma in lite, det är fortfarande lite mer åt skritt-tölt hållet, än tölt-tölt, men det kommer! 😀

Hästhållningens påverkan på hästen

När hästar har begränsad möjlighet till rörelse får inte hjärtat kontinuerlig hjälp av hovarna för att pumpa runt blodet, vilket då resulterar i urkalkning av skelettet, benskörhet och i värsta fall att hjärtat blir överbelastat.

Hästar som inte får social kontakt och beröring av andra hästar lider av det både psykiskt och fysiskt. I psykisk obalans skickar hjärnbalken ut signaler om fara ut till resten av kroppen. Dessa kan visa sig genom oro, agressivitet eller ersättningsbeteenden.

Hästar som får sina grovfodergivor uppdelade under dagen lider ofta av stor hunger och får problem med matsmältningsapparaten. För att bakterierna i tjocktamen ska uppehålla en tillfredsställande balans mellan reproduktion och uppätning behöver hästen ha ständig tillgång till föda, annars kan hästen drabbas av förgiftning eller kolik.

45-50% av hästar i tysklad under 1984-94 som hade förlorad användbarhet eller blev utförsäkrade var på grund av problem med rörelseapparaten. Detta problem står även för 83% hästar som hade helt förlorad anvädbarharhet och dömdes till avlivning under åren 1993-95 i Tysklad. Det var då endast 11% av en population på 600.000 hästar under år 1994 som blev mer än 14 år gamla. [i]

Det är tydligt att den traditionella hästhållningen med en begränsad rörelsefrihet påverkar hästarnas utveckling och hållbarhet negativt. Forskning visar att skelettes hållbarhet genom grovlek och  täthet påverkas av mängden motion hästen får i unga år. Likaså finns det en stor andel stallevande hästar som innehar magsår i mycket större utsträckning än de hästar som lever under friare förhållanden, detta på grund av den stora skillnaden i tillåtna ätmönster.

Stereotypa beteenden uppkommer genom stress och frustration utvecklast hos hästar som hindras utföra sina naturliga drifter och instinkter. Tre indentifierade faktorer för att undvika dessa beteenden är:

  • kontakt med andra hästar
  • rörelsefrihet
  • grovfoderbaserad foderstat[ii]

[i] Ett sunt hästliv dr Hiltrud Strasser 1 upplaga 2003 sid. 59

[ii] Per Michanek Förstudie om hållbar hästuppfödning 2008 sid. 7

Ridning är inte allt

Ett annat alternativ än ridning är något som kallas för Arbete vid hand. Det är ett träningssätt som man använder inom Akademisk Ridkonst men som även är vanligt hos Klassisk Ridkonst. Dock är det inte vanligt att folk inom den traditionella ridningen använder sig av detta träningssätt.
Tyvärr har inte många i bakhuvudet att hästen faktiskt inte är gjord för att ridas på, vare sig man vill eller inte så påverkar det hästen negativt att ha ryttare på ryggen. Därför är träningsalternativ då man jobbar från marken något som är väldigt bra att använda sig av. Inom Arbete vid hand har du fördelarna att du kan lära hästen söka sig till rätt form, samt lära den skolorna i alla gångarter, med andra ord kan du göra precis samma rörelser som du gör när du rider. En annan fördel är att du kan förbereda din unghäst väldigt bra genom att först lära in hjälperna och skolorna för hand, innan du hoppar upp. När du skolar in unghästen för hand först så får den dessutom en bra grundmuskulatur så du inte sätter dig upp på en tanig och omusklad unghäst.

Här nedan kommer en liten film på en duktig AR tränare tillsammans med en av sina hästar, när de arbetar för hand. Enjoy! 🙂

Fokus på gångarterna

I det här inlägget har jag tänkt att berätta lite om hästens gångarter, där jag kommer att lägga fokus på hur man ser om gångarterna är rena eller inte.

Först och främst har vi gångarten skritt som är hästens långsammaste gångart, som hästen till större delen använder när de förflyttar sig i hagen eller i det vilda. Skritten är en 4 taktig rörelse utan något svävmoment.

Därefter kommer gångarten trav, som är 2 taktig där de diagonala benparen ska röra sig samtidigt. Om en häst travar i obalans blir traven väldigt lätt 4 taktig, oftast pga att hästen lägger större delen av sin tyngd på framdelen och travar med bakbenen bakom sig, istället för under sig. För att se om hästens benpar rör sig pararellt, kan man kolla vad för vinkel skenan på bakbenet har och vilken vinkel underarmen på frambenet har. Dessa ska ha samma vinkel.

Här nedan kommer exempel på hur man kan se om traven är ren. På bilden till vänster har jag markerat med två röda sträck för att ni ska kunna se vilken vinkel man kollar efter.  Som ni då ser på den bilden är vinklarna inte pararella, frambenen tar för sig mer än bakbenen och hästens högra framben trampar in under kroppen, när det är bakbenen som ska göra det. Hästen på bilden till höger har pararella vinklar och trampar in med bakbenen under sig.

Och den sista och snabbaste gångarten är galopp. Galoppen är 3 taktig där ytter bakben sätts i först, därefter sätts inner bakben och ytter framben i samtidigt, och till sist rullar hästen över sitt inre framben. Om hästen sätter ner sitt inre bakben innan sitt yttre framben kan det bero på att det antingen går väldigt fort (fyrsprång), att hästen är väldigt samlad och ”sätter” sig ordentligt på bakbenen, eller att hästen helt enkelt inte bär sig ordentligt i galoppen och nästan förlorar svävmomentet.
Något som också kan hända är att hästen sätter ner sitt yttre framben innan den sätter ner sitt inre bakben, vilket ofta beror på att hästen är framtung, inte färdigvuxen eller springer i obalans.

Här nedan ser ni tre bilder på hästar i galopp. Bilden till vänster är en häst som sätter ner sitt inner bakben innan sitt ytter framben. Bilden i mitten är en häst som sätter ner sitt yttre framben före sitt inner bakben och bilden till höger är en häst med en ren takt i galoppen.

Dagens motion

Jag glömde berätta om Glodis ligg-träning igår! Efter ridningen ville hon gärna rulla sig, och denna gång stördes hon inte av att jag följde med. Så fort hon började krafsa i marken så fick hon godis, snart la jag till att jag själv gjorde samma sak. Och ganska snart så förstod hon att mitt krafsande betydde att hon också skulle göra det. Sen väntade jag med godis tills hon la sig ner! Längtar till imorgon då det är hennes tur igen!

Det finns människor som är bortskämmda med ordentlig paddock, men klagar då på att hästarna hela tiden vill rulla sig. Ta vara på det! Mina hästar vill aldrig rulla sig !! Islandshästarna verkar inte ha något större behov av det, och även om de rullat sig så syns det sällan!  Till skillnad från Mr Varmblod som varje dag är mer lerfärgad än svart.. Oavsett om han svettats eller inte.. Så jag måste säga att det är tidssparande att ha islandshäst, borstningen innebär oftast endast hovkratsning.

Tillbaka till dagens ämne. Motion, egentligen vill jag inte motionera hästarna genom att rida de, men fälten är fö bläta för att leka från marken, och de är inte inkörda än, samtidigt som vi inte har en vagn. Så som ridhäst och handhäst är enda sättet jag kan motionera hästarna på.

Lilja och Snaelilja var först ut idag, börjad med att rida Snaelilja och Lilja fick hänga på som handhäst, halvvägs bytte jag och red Lilja istället. Mest motion på snällaste sättet möjligt just nu. Det gick bra, Snaelilja behöver verkligen börja ridas mer! Hon kan i princip bara grunder då hon är så liten och jag känner mig för stor och tung för henne. Idag var det mest fokus på fokus, nej inte gå in i skogen, nej inte gå och kolla på fåren… Sen tränade vi lite sideways/skänkelvikning, för desto bättre hästen går sideways, desto bättre gör den allt annat! (Pat Parelli)

Lilja fortsatte sin galopp träning, för varje galoppfattning fick hon godis. Snart hade hon så bråttom att Snaelilja inte hann få något godis. Snart blev det även race mellan mor och dotter, då kunde Lilja minsann galoppera! Jag kunde nästan känna adrenalinet när de sprang. Min första reaktion var såklart att stanna Lilja, men varför inte låta henne springa nu när hon vill det?! Jag vet ju att jag får stopp på henne. Så vi sprang en bit. Det som förvånade mig var, att när vi saktat av, då är
Lapu (westie hund) hack i häl på oss. Är det hästarna som springer så sakta eller är han riktigt snabb?Som ni ser på bilder så lektre jag lite zon 5 driving (tömkörning) med flickorna på väg tillbaka till hagen. Tur att de är små så att man kan gå bakom de medbara en 12″ lina på. Ska sattsa på att försökta tömköra de lite mer vartefter just som förberedelse inför körning, det är så tråkigt att bara gå med en häst, så minst två kommer det bli, vartefter de blivit bättre på det vill jag även kunna rida på en häst bakom samtidigt som jag ”tömkör” en framför.

Sen var det dags för Nicke, han börjar verkligen bli så himla fin! Faktumet av att han varit så förstörd fysiskt och länge bara varit en häst som har det bra i hagen, gör att alla framsteg han gör känns så himla stora! Gå på böjt spår, gå i öppna, gå skänkelvikning där både fram och bakdel hänger med, börja trava i böjning, det är saker som han inte klarade av tidigare i år!

Sen är det så Himla kul att rida storhäst! Nu förstår jag varför en del människor inte vill kalla islandshästar för hästar, det är en helt annan sak! Trots att Nicke kan tölta!

Halskotpelarens betydelse

Något som kanske inte alla vet eller har tänkt på är att hästens halskotpelare går i en S-formad sväng från nacken till manken. Den här S-formen får lite olika utseende beroende på hur hästen håller sitt huvud och hals. Om den nedre svängen på halskotpelaren förstärks så sänks bröstkorgen och den främre delen av ryggen, vilket då leder till att hästen lägger onödigt mycket vikt på frambenen. Eftersom vi vill att hästen ska höja sin rygg och avlasta frambenen eftersträvar vi då det motsatta. Vi vill alltså räta ut halskotpelaren för att därigenom höja ryggens främre del.

Kurvorna blir kraftigare när hästen kortar av sin hals, framförallt sin överlinje. Det sker t ex när hästen höjer halsen och lyfter sitt huvud, eller när hästen drar ihop halsen (ofta med tygelns hjälp) med huvudet i eller bakom lodplan. För att halskotpelaren ska höjas upp måste istället halsens överlinje längas ut. Det sker när hästen söker framåt och nedåt, både i en lång och låg form och i en samlad form. I dessa lägen sträcks alltså halskotpelaren ut och lyfter upp den främre delen av hästens rygg.

Hur vet man då om S – kurvan är förstärkt? Om ni kollar på bilden ser ni hästen till höger som har en så kallad ”hjorthals” och hästen till vänster som har en ”underhals”. Hästen med hjorthals har blivit riden i en väldigt hög och öppen form, vilket gjort att den nedre kurvan på halskotpelaren har förstärkts och nästintill buktat ut. Hästen med underhals har blivit riden i en hög men ihoptryckt form, vilket har gjort att nedre kurvan har förstärkts och underhalsens muskler har fått jobba för att ”hålla ihop” halsen i en sådan kort form, när de egentligen ska vara avslappnade.

Här nedan ser ni till höger en häst i en kort och hög form som tyvärr inte alls är sällsynta på tävlingar och träningar. Bilden till vänster är en häst i en lång, låg och avslappnad form. Vilken tycker Du ser mest bekväm ut?