Isolate. Separate. Recombine.

Här är det massa på gång igen. Jag har varit på Hööks och efter en halvtimme lyckats välja vilja handskar jag tror blir bäst, och framförallt hållbarants till lassot. Kanske inte så konstigt att det inte blev arbets och inte ridhandskar. nae skämt åt sido.

 

Nu när jag har hand om mina hästar helt själv, vilket är otroligt skönt, så gäller det även att ta hand om deras verkning, helt själv. en eloge till alla er som verkar era hästar där ute, och framförallt min mamma. DET ÄR SÅ HIMLA TUNG OCH SVETTIGT! Men om man ser det från den positiva sidan blir jag lite lite mer vältränad. Sen tänker jag se till deras fötter så ofta som jag kan för att inte stå där var tredje-fjärde vecka med hovar som verkligen borde verkats för en vecka sen och sen tar det en timme och jag är så trött att jag inte ens har ork till att gå och lämna hästen i hagen igen.

 

Jag hade dock en sådan hemsk verknings-session i söndags med Nickes hovar. När jag lyfter upp en hov idag (3 dagar senare) ser jag att det redan finns lite hovvägg och hörnstöd att ta. Det var väldigt lite men tillräckligt för att fortfarande tas. Antingen var jag verkligen riktigt riktigt trött i söndags eller så växer hans hovar helt otroligt fort. Tillskillnad från Frodi som vart verkad precis innan han flyttade ner, vilket var några veckor sen, och hans hovar finns det inte mycket att ta på än… Sen har Nicke sjukare hovar än vad lille aldrig-skodda-perfekta-fötter-hela-livet Frodi.

 

Det är faktiskt kul att vara tvungen att ha koll på ännu en del av hästen. För att hästen ska vara fullt frisk måste Allting fungera, hovar, matsmältning, tänder, muskler, mineraler o.s.v Man kan se på det lite som min rubrik, isolera, separera, ”rekombinera”/sätta ihop igen. Även om rubriken egentligen beskriver min träning med Nicke.

 

Jag och Nicke har traglat lite med figure 8 i trav, så för att göra det ordentligt så just delar jag upp hela uppgiften och jobbar specifikt på det som inte fungerar. och det är i själva vändningen som han ibland blir orolig och vanligtvis bara bryter av till skritt eller vänder om stillastående. Så det och övergångar har vi jobbat på. Nicke är lite ”överbyggd” (downhill) och jag har inte hittat någon bra backe att leka i, så mycket övergångar är det bästa vi kan göra. Det var vi gjort både online och freestyle. Att faktiskt börja med det i freestyle tycker jag är det ultimata. Man får ordning på stoppen, och tillsammans med hästen jobbar man på att finna harmoni och balans, inte bara i själva gångarten utan även i fattningen och nersaktningen, vilket är just det momentet som många brukar tappa balansen i. + att jag och nicke har svårt med galoppfattningarna, och då belönas han med att få sakta av (och backa för att han inte ska dyka ner på frambenen i halten) så fort han fattat galopp.

 

Precis samma saker gör jag med Frodi. Han har svårt med sin galopp online, men desto lättare när jag rider konstigt nog. Så för att undvika irritation från min sida så ska jag försöka att undvika den online, och focusera på hans trav istället.

 

Pojkarna är riktigt tajta, när frodi är påväg tillbaka till hagen gnäggar han efter nicke, som svarar och väntar uppe på kullen. Likaså väntade frodi när Nicke var med mig.

 

På bilden är det frodi och de två halvblods-unghingstarna, som i självaverket är två gånger så stora som Frodi själv.