Enkät nr1 resultat del9

Hästar som får sin ranson grovfoder uppdelad under dagen


40 % av dessa hästar behöver stå uppbundna (motsvarande siffra hos hästar som får fri tillång på grovfoder är 22 %)

23 % av hästarna har svårt att stå still (motsvarande siffra är 20 %)

35 % av hästarna som får givor minst 4 gånger per dag har svårt att stå still

9 % av hästarna upplevs stressade/nervösa/rädda vid hantering från marken (motsvarande siffra 4 %)

11 % av hästarna upplevs stressade/nervösa/rädda vid ridning (motsvarande siffra är 6 %)

31 % av dessa hästar blir halta minst en gång per år (motsvarande siffra är 22 %)

24 % av dessa hästar har varit allvarligt sjuka (motsvarande siffra är 22 %)

Skillnaden av andelen hästar som upplevs stressade vid ridningen fortsätter att vara större även när synvinkeln ändras. 9 % och 11 % av de hästar som får sin ranson grovfoder uppdelad under dagen upplevs stressade vid hantering från marken respektive under ridning. Motsvarigheten är inte lika påtaglig även om den är tydlig då siffrorna är 4 % och 6 % bland de hästar som istället får fri tillgång på foder. Då hästen är skapt för intag av många små mål mat per dag kan brist på detta skapa stressrelaterade beteenden, som i sin tur kan orsaka skador orsakade av hästar sinsemellan. 31 % av de hästar som har förmänskligade ätmönster är halta minst en gång per år, där den motsvarande siffran är 22 %. Detta kan bero på många faktorer, men en skillnad existerar och en av orsakerna kan mycket väl vara att hästarnas psykiska hälsa tvingar de till en stressrelaterad vardag där andra individer ur flocken är ett hot mot den bristande tillgången på mat. Ett medelvärde över hur mycket hö en mellan till normalstor häst vill tugga i sig för att känna sig tillfredsställd är 0.4kg hö per timme. Detta är då hö som hästarna har försvårad åtkomst till då det ligger i nät. Därför får hästen endast i sig den mängd den dragit ur. Då höet ligger löst får hästen med desto mer i varje tugga. Det ät tydligt att den ranson hö dessa hästar fick i hönät tillfredställde deras behov samtidigt som de mindre hästtyperna inte led av för stor övervikt. Mängden löst hö en häst vill äta för att känna sig tillfredsställd fastställdes inte, då hästarna ätit så pass mycket att det inte funnits kvar vid mätningstillfället.